Ryssland och inflation i fokus

Geopolitiska faktorer dämpar riskaptiten men förväntningarna på ekonomisk-politiska stimulanser stiger. Veckan på finansmarknaderna blir en dragkamp mellan dessa två faktorer.


14 april, 2014

Det var stökigt på de finansiella marknaderna under förra veckan. En blandning av oro inför rapportfloden, stigande geopolitiska spänningar och kraftiga fall för teknikaktier fick de utvecklade ekonomiernas börser på fall. I flera tillväxtländer var det däremot mungiporna upp ännu en vecka.

Att riskaptiten fått sig en liten knäck syns också på marknadsräntorna som backat. Den svenska tioårsräntan ligger nu 2,02 procent och så lågt har den inte legat sedan juni 2013.

Ett ytterligare skäl till att de svenska marknadsräntorna backar är att förväntningarna på att Riksbanken åter ska tvingas sänka räntan stigit.

Till det bidrogförst att Riksbanken själva skrev ner sig räntebana vid förra veckans räntemöte, men det som verkligen satte fart på spekulationerna var det överraskande låga inflationsutfallet för mars.

KPI-inflationen backade med 0,6 procent och den underliggande inflationen, där effekten av ränteförändringar räknas bort, sjönk till 0,0 procent. Så lågt underliggande inflationstryck har inte Sverige haft på hela efterkrigstiden.

Förväntningarna på nya räntesänkningar har dessutom fått kronan på fall och en euro kostar nu en bit över 9 kronor och ett brittiskt pund är i sin tur på väg att passera 11-kronorsnivån.

Eftersom de politiska spänningarna mellan Ukraina och Ryssland tagit förnyad fart under helgen så lär det påverka riskaptiten negativt under veckan som kommer. Nya sanktioner mot Ryssland från USA och EU lär också bli aktuella, och frågan är vilka motåtgärder som Ryssland sätter in.

Åt andra hållet påverkar de stigande spekulationerna kring nya penningpolitiska stimulanser från ECB.

Centralbankschefen Mario Draghi har på senare tid  i allt högre grad betonat den starka eurons roll som deflationshot och IMF har uppmanat ECB att genomföra ytterligare lättnader. Veckans inflationssiffra för EMU-området blir därför högintressant.

Natten mot onsdag publicerar Kina BNP-siffrorna för årets första kvartal. Väntat är en dämpning av tillväxttakten till 7,3 procent men skulle det bli lägre än så kan förväntningarna på ytterligare finanspolitisk stimulans få en skjuts uppåt.

Måndag

Detaljhandelssiffrorna från USA är dagens viktigaste siffra. Det är centralt för riskaptiten att de amerikanska konsumenterna fortsätter att hitta in i butikerna och håller shoppningviljan uppe. Stigande oro på andra håll kan delvis pareras om amerikansk ekonomi fortsätter att övertyga.

Tisdag

ZEW-index mäter humöret bland tyska analytiker och institutionella investerare och nu får vi se om modet börjar svika dem mer rejält i spåren på stigande geopolitiska risker. Om inte, så kan riskaptiten ta ett skutt uppåt.

Intressant också att se om den amerikanska inflationen de facto har tagit lite bättre fart i mars. Kan möjligtvis ge ett mindre tryck uppåt på räntor.

Onsdag

Natten mot onsdag kommer de kinesiska BNP-siffrorna för årets första kvartal. Signalerna från den politiska ledningen är att man är beredda på att acceptera en tillväxt som tillfälligtvis ligger en bit under målet på 7,5 procent. Missas målet med bred marginal lär dock varningsklockorna börjar ringa och nya stimulanspaket blir då aktuella.

Håll också koll på inflationen i EMU-området i mars. Preliminära inflationssiffror visade på sjunkande inflationstakt och om det bekräftas i de definitiva siffrorna så ökar det sannolikheten för nya penningpolitiska stimulanser. Något som borde vara positivt för börsen.

På kvällen publicerar Federal Reserve Beige Book, som är en sammanställning av det ekonomiska läget i de olika centralbanksdistrikten.

Torsdag

Halvdag på de svenska finansmarknaderna och tom på riktigt tunga makronyheter. Det talar för en lugn dag på börsen med låg omsättning. Men vi har blivit lurade förr.

Fredag

Helgstängt på de flesta av västvärldens börser.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån