Det var säkert många som drog en liten suck av lättnad när Swedbank på onsdagsmorgonen publicerade det svenska inköpschefsindexet för industrin.

Det fanns en oro för att det överraskande branta fallet i augustimätningen skulle följas av ännu en besvikelse i septembermätningen. Inte minst som det tyska IFO-indexet, som mäter humöret i tyskt näringsliv, backat fem månader i rad. Normalt brukar IFO-index och svenskt inköpschefsindex peka i samma riktning.

Det svenska inköpschefsindexet lyckades stå emot dystra prognoser och lyfte från 51,0 i augusti till 53,4 i september. Därmed ligger indexet med viss marginal över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Det som framför allt bidrog till uppgången var en kraftig ökning för indexet över produktionen. Samma index som agerade sänke i augustimätningen.  Produktionsindex steg med hela 8,8 indexenheter och landade på höga 59,3.

Att indexet ligger så högt kan tolkas som att det trots allt finns en viss tillförsikt hos företagen om bättre tider framöver. Produktionsplanerna för det närmaste halvåret ligger också högt med ett index på 62,1.

Dessutom steg indexet över orderingången från 51,8 i augusti till 53,0 i september. Delindexet över exportorderingången steg från 50,7 till 53,5, vilket kan vara en första indikation på att en svagare krona börjar ge effekt på efterfrågan.

Så långt de positiva nyheterna men det finns också en del att bekymra sig över.

Indexet över orderingången på hemmamarknaden backar från 50,0 i augusti till 48,4 i september. Det är den lägsta nivån sedan april 2013. Orderstocksomdömena sjunker också, från 50,6 till 49,4. Därmed ligger detta index under 50-nivån och har backat rejält sedan junimätningens 55,1. 

Ser man på utvecklingen historiskt så talar ett svagt orderstocksomdöme snarare för att uppgången i totalindexet i september av allt att döma är temporär (se diagram).

Att leverantörernas leveranstider fortsätter att minska brukar också vara ett tecken på att efterfrågettrycket, totalt sett, är fortsatt svagt och dessutom i avtagande.

Tilläggas kan att det tyska inköpschefsindexet backade till 49,9 i september och att det slutgiltiga inköpschefsindexet för EMU-området som helhet sjönk till 50,3, att jämföra med den preliminära mätningen på 50,5.

Lägg därtill att inköpschefsindexen i både Schweiz och Storbritannien sjönk mer än väntat när färska siffror publicerades under onsdagen. Sammantaget är det här mycket viktiga marknader för svensk exportindustri.

Nu väntar vi med stor spänning på de kvantitativa siffrorna över orderingång och industriproduktion i augusti som SCB publicerar på fredag.

Den tydliga trenden under senare tid har varit att hårda data kommit in betydligt lägre än indikatorer som inköpschefsindex pekat mot. Förhoppningsvis kan den trenden vända men helhetsintrycket är ändå att svensk industri fortsätter att ha det kämpigt.