Faktum är att det är ganska ovanligt men den typen av dramatiska svängningar som vi sett på världens börser under den senaste veckan. Exempelvis har det amerikanska S&P500-indexet upplevt både en av årets sämsta och bästa börsdagar i veckan som gått med en uppgång på 1,8 procent  i onsdags och en nedgång på 2,1 procent i går.

Inte att förvåna har volatilitetsindexet, VIX, tagit ett rejält skutt uppåt och ligger numera på den högsta nivån sedan februari, se diagram nedan. Då kämpade marknasaktörerna med att tolka vad en argentinsk betalningsinställelse skulle innebära

Euforin i onsdags var till stor del en följd av det penningpolitiska protokoll som den amerikanska centralbanken publicerade under onsdagskvällen. Det tolkades allmänt som att en första amerikansk räntehöjning trots allt skulle dröja till en bra bit in på 2015. En orsak till att protokollet tolkades som ”mjukt” var att flera ledamöter i centralbanksledningen uttryckte oro över vad en allt starkare dollar och tydliga tecken på svagare global tillväxt skulle betyda för amerikansk ekonomi och inflation.

Såhär i efterhand kan man fundera över den kraftigt positiva reaktionen på beskedet att både tillväxt och inflation väntades bli lägre än flertalet ledamöter tidigare prognostiserat och att nya nedrevideringar av prognoserna tycktes ligga nära till hands.

Under torsdagen var tydligen budskapet att det var dags att börja oro sig för den globala återhämtningen.

Tidigare i veckan hade dessutom Internationella valutafonden (IMF) publicerat sin färska prognos och tvingats till en ny nedrevidering av tillväxtprognoserna, bland annat med hänvisning till den svaga utvecklingen i EMU-området.  Recessionsrisken angavs till 40 procent och deflationsriksen till 30 procent. Det gav i sin tur börsen skrämselhicka under tisdagen.

En pessimistisk IMF-prognos fick också rejält med vatten på sin kvarn när Tyskland redovisade sina utrikeshandelssiffror för augusti på torsdagsmorgonen. Den inledande uppgången på Europabörserna, en följd av den amerikanska börsens starka avslutning på onsdagskvällen, fick sig en rejäl knäck när det visade sig att tysk export backade med hela -5,8 procent i augusti medan importen sjönk med 1,3 procent. Bägge siffrorna klart under analytikernas förväntningar.

Den tänkta tyska motorn hackar därmed rejält och inga signaler finns om att regeringen Merkel kommer att agera för att få upp tillväxten i närtid. Indikatorerna pekar också mot att det tyska läget snarast förvärrats under september och att EMU-området därmed med hög sannolikhet är på väg mot recession.

En bild av den ekonomiska utvecklingen i EMU-området som dessutom bekräftades av ECB-chefen Mario Draghi under torsdagskvällen. Då hjälpte de heller inte att han ånyo flaggade för att nya okonventionella penningpolitiska åtgärder kan vara på väg. Marknadens aktörer tycks för tillfället räkna med att de nya åtgärderna antingen drar ut på tiden eller inte ger avsedd effekt.

Lägg till att Kina fortsätter att visa svaghetstecken och det börjat ryktas på finansmarknaden om att en kinesiska devalveringen av yuanen kan bli regeringens svar på detta. I så fall med stor internationell valutaturbulens till följd samtidigt som det skulle bidra till politiskt gnissel.

Att spänningarna på finansmarknaden ökat följer på en relativt svag börsutveckling allt sedan början av juni samtidigt som värderingen i utgångsläget legat på en hög nivå. Nu börjar rapportperioden och det känns onekligen som företagen har en del att bevisa för att få investerarna på lite bättre humör.  Blickarna börjar nu vändas mot 2015 och den nuvarande markobilden ger ganska lite stöd för att 2015 skulle bli bättre år än det innevarande, som analytikernas prognoser indikerar. 

Just nu tycks det bara finnas en riktig motor i världsekonomin, nämligen USA, och det räcker inte på långa vägar.

Hoppet står till att den låga räntan på sikt ändå ger effekt, ett lägre oljepris ger lite dragkraft åt konsumtionen, att nya stimulansåtgärder sätts in och att en svagare euro och krona i sin tur bidrar till en vändning uppåt i Europa utan att det på ett allvarligt sätt hämmar den amerikanska återhämtningen.

Dessutom kvarstår frågan för potentiella investerare var de ska placera pengarna – förutom på aktiemarknaden – för att ha chans till lite hygglig avkastning.  

Det ska också konstateras att vi sett den här typen av turbulens vid flera tillfällen under de senaste årens börsuppgångar och att aktiemarknaden alltid återhämtat sig, Den här gången är dock utgångsläget för en mer påtaglig revansch sämre än på länge.