Budgetstupet, eller fiscal cliff som det kallas i USA, handlar om gamla tidsbegränsade stimulanspaket från förra lågkonjunkturen. Flera delar infördes av president George Bush.

Det handlar om en kombination av tidsbegränsade skattesänkningar som löper ut nu vid årsskiftet samt tidsbegränsade offentliga utgifter som samtidigt stryps.

USA:s skenande budgetunderskott beror till stor del på dessa skattelättnader och utgiftsökningar. Går USA över budgetstupet, det vill säga om landets politiker inte gör något alls, innebär det en snabbare återgång till balanserad budget. Enligt amerikanska kongressens budgetkontor skulle dagens budgetunderskott på 1 100 miljarder dollar på tio år falla till 200 miljarder dollar.

Det är förvisso en eftersträvansvärd effekt. USA:s budgetunderskott måste tas ned. Men mot bakgrund av det ekonomiska läget i USA är många bedömare oroliga för att dessa åtstramningar skulle skapa stor turbulens och knäcka den sköra återhämtningen. Skälet är att arbetslösheten väntas öka och därmed hushållens disponibla inkomst minska.

I USA:s konsumtionsdrivna ekonomi vore det ett hårt slag för många företag. I en förlängning hotar en negativ ekonomisk spiral med minskade investeringar med därmed ännu högre arbetslöshet. Diskussionen kring budgetstupet handlar därför om sätt att mjuka upp övergången genom att skjuta upp vissa åtgärder i kombination med olika tekniker för att höja skatterna där de skadar ekonomin minst. 

Enligt amerikanska Tax Policy Center skulle en typisk medelinkomstfamilj i snitt få betala cirka 13 500 kronor mer i skatt under 2013 om ingen mildrande budgetuppgörelse kommer till. Många populära avdragsmöjligheter försvinner, marginalskatten höjs och pensionsbesparingar beskattas högre.

Enligt kongressens budgetkontor skulle 3,4 miljoner eller fler amerikaner bli arbetslösa.Det motsvarar allt annat lika en ökning av arbetslösheten från 7,9 procent i oktober till 9,1 procent eller mer.

Skatten på långsiktiga kapitalvinster stiger från 15 till 20 procent samtidigt som skatten på utdelningar stiger från dagens 15 procent till så mycket som över 40 procent för vissa grupper. Skatt på fastigheter vid gåva eller arv skärps markant.

Friktionsytan i förhandlingarna ligger mellan å ena sidan den demokratiske presidenten Barak Obama, och å andra sidan representanthusets talman, republikanen John Boehner. Presidenten driver på hårt för en inkomstskattehöjning för landets 2 procent rikaste vilket skulle stärka statens inkomster med 1 600 miljarder dollar under de kommande tio åren. Därtill har han föreslagit besparingar.

John Boehners motförslag är att minska budgetunderskottet med 2 200 miljarder dollar över tio år genom en kombination av besparingar och en bred skattereform som ökar statens intäkter med 800 miljarder dollar.

Det som komplicerar förhandlingsläget är ett benhårt motstånd mot alla typer av skattehöjningar inom republikanernas högerflygel, ofta kallad tea party-rörelsen.

Även om en

budgetuppgörelse inte träffas till årsskiftet har politikerna tid på sig att hitta en kompromiss. En del spekulerar i att återställningen skjuts upp medan parterna får tid på sig att arbeta fram en ny hållbar uppgörelse. Oavsett vad lösningen blir väntas dock skatterna stiga och de offentliga utgifterna minska i USA. Diskussionerna handlar inte om, utan hur mycket.