Det svåraste när det kommer till börsen är att hitta botten och toppen, att försöka tajma marknaden slutar dåligt för många. Bakom oss har vi en kraftig börsnedgång som tog sin början för två år sedan, i mitten av 2007. Det var innan vi hade hört talas om sub-prime-lån och förstod att det skulle leda till både finanskris och en lågkonjunktur och recession.

Börsen reagerar alltid långt innan det syns i den reala ekonomin.

Därför har de som förlitar sig på realekonomiska data missat börsuppgången som vi har haft sedan i våras. De säljer efter en nedgång och köper efter uppgång, vilken är en mindre lönsam strategi.

Sedan i mars har Stockholmsbörsen stigit med 26 procent, inte illa med tanke på alla skräckscenarior som makroekonomerna har målat upp under tiden. Som mest hade börsen stigit med över 30 procent på tre månader.

Jag hävdade redan i slutet av förra året att det var köpläge, men det tog tre månader av sidledes börsutveckling innan uppgången började. Det var när domedagsprofetiorna stod som spön i backen.

Men det löste sig. Det löser sig alltid. Det finns så mycket som är beroende av att det löser sig, länder, regeringer, bolag och inte minst investerare. Hela världen står och faller med att de ska lösa sig. Och när det är så viktigt och avgörande ser man till att lösa det, annars fungerar inte världen.

Jag minns någon som uttalade sig i media, det var i början av 2003. Han menade på allvar att det kanske var dags att skrota börsen. Den verkade inte fungera, den gick ju bara ned, var hans motivering. Vet inte om han hade en skruv lös, antagligen inte, han var kanske bara uppriktigt less på det hela. Men han hade åtminstone tänkt till, formulerat sig och ställt upp i media.

Hade han rätt eller fel? Jag hävdar att han hade fel. Börsen är i mångt och mycket grundfundamentet för att världsekonomi ska fungera. På samma sätt som vi inte klarar oss utan ränta klarar sig inte världen utan aktiemarknader. Det är på de marknaderna som världens tillgångar prissätts. Om det inte finns något pris finns det heller inget värde.

De som sätter priserna består av både supersmarta människor och ganska korkade personer, som styrs av både rädsla, girighet, förväntningar och förhoppningar. Ibland värderas en tillgång för högt, och ibland för lågt. Ett korrekt pris finns inte på marknaden, bara i teoriböckerna.

En liten hjälp får de av bolagen själva. De som leder och jobbar i bolagen drivs av att producera och sälja varor och tjänster till ett värde som är högre än kostnaderna. Det är tillväxt och ökad försäljning som gäller. Aktieägarna kräver det, annars åker de ut. Och vilka är aktieägarna, jo de som i stor utsträckning bestämmer priset på bolagen och tillgångarna. Cirkeln är sluten.

Man behöver inte älska det, men man måste acceptera det. Det finns en underliggande drivkraft hos alla att det ska gå upp. Och upp går det - på sikt. Det ligger i världsekonomins natur.

Är det köpläge?

Ja naturligtvis, framför allt för långsiktiga sparare som inte försöker tajma marknaderna. Även om det just nu är lite oroligt och inte är säkert att dagens förväntningar infrias så kommer börsen inom fyra år ha stigit med mer än 80 procent. Vi är på väg ur en lågkonjunktur och vad spelar det då för roll om börsen kortsiktigt går ned fem eller tio procent.