Krönika: Låt spararna slippa fondbolagens pekpinnar

Så gott som alla fonder svenska sparare kan investera i bygger sin förvaltning på hållbarhetsagenda som bär tydlig karaktär av vänsteraktivism. De prioriteringar som görs strider ofta mot vad som är rationellt för att kunna maximera spararnas avkastning. Dessutom är det nog långt från alla sparare som delar de visioner fondbolagens hållbarhetsarbete strävar mot, som en värld utan alkohol. Det skriver Otto Klaar i en krönika.

Klaar Kronika

Idag, 09:14

En viktig komponent i min investeringsfilosofi är att leta case där få andra letar och där chansen till att hitta undervärderade aktier är högre.

Det har lett mig till investeringar som fondbolagen ratar, exempelvis inom olja och iGaming. Något som generellt varit mycket lyckat för min portfölj.

Exempelvis Lundins oljebolag IPC som gav mig cirka 150% avkastning på de två dryga år mellan hösten 2023 och våren 2026 jag ägde aktien.

Den höga avkastning jag har fått i dessa sektorer har dock någon annan gått miste om, vilket inkluderar så gott som alla fondsparare.

Detta då nästan alla svenska fonder ratar dessa sektorer.

Fakta

FONDBOLAGENS EXKLUDERINGAR

I tabellen nedan illustreras fondbolagens hållbarhetsrelaterade restriktioner. Röd plupp betyder att bolaget utryckningen är mycket restriktiva eller inte alls investerar i den aktuella branschen. Gul betyder att fondbolagen har mindre stränga regler mot investeringar i branschen. Grön plupp betyder att det inte finns några utryckta begränsningar för investeringar.

FINNS FÅ ALTERNATIV

Så gott som alla svenska fondbolag har nämligen förbundit sig att inte investera i bolag med verksamhet som bedöms som ohållbara. Det är därför svårt att i praktiken välja bort den här typen av förvaltning. Av nästan 1 500 fonder hos Avanza är det bara cirka 10% som inte uttryckligen jobbar efter en sådan här hållbarhetsagenda, varav många är små nischfonder. Hos flera av de stora upphandlade tjänstepensionsplattformarna finns det endast hållbarhetsfonder.

Det här retar mig en hel del. Och det är inte att fondspararna går miste om avkastning som retar mig mest. Utan det är vad man får istället. Nämligen en politisk agenda som på punkt efter punkt går stick i stäv med åtminstone vad jag tror på.

FYRA NEJ I SPARARNAS NAMN

  • Nej till fossil energi . Här och nu är vi oavsett vad vi tycker om det beroende av fossil energi. Inga av de stora svenska fondbolagen kan exempelvis tänka sig att bidra till norska Equinors, Vår Energis och Aker BP:s expansion för att ersätta den ryska gasen i Europas gasnät med norsk.
  • Nej till det försvarsmateriel vi i Europa är beroende av för att avskräcka Ryssland från att anfalla oss. Förut investerade så gott sin inga svenska fondbolag i försvarsmateriel över huvud taget. Sedan Rysslands anfall mot Ukraina 2022 har det skett en viss tillnyktring och de flesta fondbolag säger inte längre nej i konventionellt krigsmateriel. Samtliga stora svenska fondbolag säger dock fortfarande nej till "kontroversiella" men nödvändiga vapen som exempelvis europeiska kärnvapen (utom SEB Fonder som ändrade sin policy i fjol). Kinesiska telekomjätten ZTE, som europeiska myndigheter pekat ut som en potentiell möjliggörare för kinesiskt spionage och som erkänt brott mott USA:s sanktioner mot Nordkorea och Iran, går däremot bra för flera fondbolag.
  • Nej till de flesta israeliska storbolagen. Här hänvisar man exempelvis till "internationella normbrott" för alla bolag som har verksamhet på Västbanken eller Golanhöjderna. Turkiska börsbolag som bedriver liknande verksamhet på det ockuperade Nordcypern verkar de svenska fondbolagen hur som helst inte ha några problem med.
  • Sist men inte minst nej till möjligheten att ta ett glas öl eller vin till middagen. Många fondbolag bojkottar nämligen alla bolag där alkohol står för mer än 5% av försäljningen. Däremot gör inga av fondbolagen några principiella ställningstaganden mot bolag som till exempel säljer naturläkemedel och liknande med tveksam hälsonytta. Handelsbanken och SEB äger aktier i japanska Kobayashi som säljer "naturläkemedel" som har berövat upp mot 80 personer livet.

Tonfallet i fondbolagens hållbarhetsagenda ligger ganska nära den vänsteraktivistiska strömningen som brukar kallas för "woke". Många exempel på detta återfinns i en stundtals parodisk poddintervju med SPP:s hållbarhetschef från 2023. Där kan man exempelvis höra hållbarhetschefen hänvisa till Greta Thunberg och problematisera runt att vindkraft byggs där samers renar ska beta.

AVKASTNINGSARUMENTET STRIDER MOT ALL LOGIK

Fondbolagen själva brukar hävda att de är övertygade om att deras hållbarhetsarbete ger bättre avkastning. Det är dock helt ologiskt att en förvaltare som lovat att inte investera i vissa branscher kan ge bättre avkastning än de som kan (men måste inte) investera i alla bolag. Ett sådant påstående strider dessutom mot grundläggande finansiell teori.

Från motsatt perspektiv är Naturskyddsföreningen kritiska till denna typ av kapitalförvaltning. De menar att miljönyttan är tveksam.

Om man står till vänster och brinner för "woke"-agendan förstår jag att man är okej att avstå en del av sin avkastning för att ens sparande ska bidra till vad man tror är rätt. Det är dock direkt stötande att behöva stå över framtida levnadsstandard för en agenda man inte tror på.

Min kritik mot fondbolagens hållbarhetsarbete består i att man berövar spararna möjlighet till den högsta avkastningen för att istället ge dem vänsteraktivism.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån