Internationella Valutafonden

, IMF, sänker prognosen för den globala BNP-tillväxten i år med 0,1 procentenheter till -1,4 procent. Samtidigt höjs bedömningen av den globala BNP-tillväxten 2010 till 2,5 procent, från 1,9 procent i april. Det framgår av en prognosuppdatering som IMF presenterade på onsdagen.

IMF skriver

att den globala ekonomin börjar ta sig ur den värsta recessionen under efterkrigstiden, men stabiliseringen är ojämn och återhämtningen väntas bli trög. "De finansiella förhållandena har förbättrats mer än väntat, främst beroende på offentliga ingripanden, och nylig data tyder på att takten i nedgången i den ekonomiska aktiviteten dämpas även om graden varierar mellan olika regioner", skriver IMF.

Samtidigt

tillägger IMF att trots dessa positiva tecken är den globala recessionen inte över och återhämtningen väntas fortfarande bli långsam då de finansiella systemen fortfarande är försvagade, stödet från offentliga åtgärder gradvis kommer att minska och hushållen i länder som har drabbats av bubblor i tillångspriser kommer att öka sitt sparande.

"Den

huvudsakliga prioriteten är fortfarande att återställa hälsan i den finansiella sektorn. Makroekonomiska åtgärder behöver förbli stödjande, samtidigt som grunden måste läggas för en ordnad avveckling av de extraordinära nivåerna på offentliga interventioner", skriver IMF.

Enligt IMF

måste viktiga länder med överskott i bytesbalansen bedriva en politik som stödjer en stark efterfrågan, eftersom de interna efterfrågeutsikterna är så svaga i länder med stora underskott i bytesbalansen, som USA.

En fortsatt

svag världsekonomi har dämpat inflationstrycket och IMF räknar med att det förblir lågt, trots ett uppåttryck från en återhämtning i råvarupriserna. Inflationstrycket hålls tillbaka av en betydande överkapacitet och samtidigt är riskerna för långvarig deflation små då kärninflationen och inflationsförväntningarna i de flesta stora ekonomier ligger kring 1-2 procent.

IMF räknar

med att inflationen i de utvecklade ekonomierna sjunker till 0,1 procent i år för att sedan stiga till 0,9 procent 2010. Riskerna mot utsikterna väger fortfarande över på nedsidan, även om de mest extrema riskerna har minskat märkbart.

I de utvecklade

ekonomierna skulle stigande arbetslöshet och en förlust av förtroendet för stabiliteten i den finansiella sektorn kunna sätta förnyad nedåtpress på tillgångspriserna och potentiellt starta en deflationsperiod. Dessutom skulle fler frågetecken när det gäller uthålligheten för de offentliga finanserna i vissa länder kunna bidra till uppåtpress på obligationsräntorna, med negativa effekter på återhämtningen på husmarknaderna.

Fallande huspriser

är ytterligare en viktig risk, som skulle kunna undergräva förtroendet för bankernas kapitalbaser, skriver IMF. IMF konstaterar samtidigt att ett antal utvecklingsekonomier fortfarande är sårbara för intensifierad finansiell stress, med potentiella feedbackeffekter på de utvecklade länderna. Det finns även uppåtrisker, som att riskaversionen faller snabbare än väntat och starkare intern efterfrågedynamik i vissa stora utvecklingsekonomier.

IMF betonar

att samtidigt som finans- och penningpolitiken fortfarande har mycket arbete kvar när det gäller att hantera krisen kommer det även att finnas behov av att allt mer skifta fokus från att tillhandahålla stöd på kort sikt till att lägga grunden för en återgång till stark tillväxt på medellång sikt.

Penningpolitiken bör

förbli stödjande till dess att tillväxten återupptas och deflationsriskerna skingrats. Återstående utrymme att sänka styrräntorna bör utnyttjas samtidigt som icke-konventionella åtgärder för att stödja kreditflödet bör fortsätta att utforskas. Samtidigt bör exitstrategier för ett återtagande av det exceptionella penningpolitiska stödet utvecklas och förklaras så att rädslan för inflation kan tyglas, skriver IMF.

Nyhetsbyrån Direkt