Hade Alfred Nobels 31 miljoner kronor legat i Stockholmsbörsen sedan 1901 hade de i dag varit värda nästan 3 000 miljarder kronor. Nobelstiftelsen har idag 6,7 miljarder. Men jämförelsen säger mer om gamla regler och årliga uttag än om dåliga placeringar.
Idag, 14:45
Nobelstiftelsen placerar en växande del av sitt kapital i aktier, men en liten del ligger fortfarande i räntepapper och kassa.
Det väcker frågan vad som hade hänt om allt legat i aktier hela vägen sedan starten. Vi har räknat på det med ett index som följer hela Stockholmsbörsen. Svaret blir en enorm siffra.
Nobelstiftelsen startade 1900 med drygt 31 Mkr. Vid årsskiftet var marknadsvärdet på kapitalet 6,7 mdr kr.
Om samma 31 Mkr i stället hade följt Stockholmsbörsen från början av 1901 och aldrig rörts hade de blivit nästan 3 000 mdr kr. Det är cirka 440x mer än det faktiska kapitalet.
Avkastningen blir 9,6% per år. Varje krona växer med andra ord till drygt 96 000 kr på 125 år.
Teoretiskt skulle nobelstiftelsen idag kunna dela ut flera miljarder till varje vinnare per år i prispengar, utan att använda mer än 1% av kapitalet.
Siffran på 3 000 mdr kr förutsätter att ingen tagit ut en krona. Men Nobelstiftelsen betalar ut pris och kostnader varje år.
2025 var det 148 Mkr, ungefär 2,2% av kapitalet.
Antar vi att 3% av kapitalet tagits ut varje år sedan 1901 blir slutsumman i stället 66 mdr kr. Det är fortfarande 10x mer än det faktiska resultatet.
Stiftelsen hade dessutom inte något val under större delen av 1900-talets första hälft. Enligt de ursprungliga reglerna skulle pengarna ligga i “säkra värdepapper”, vilket då betydde statsobligationer och lån med säkerhet i fastigheter. Först i början av 1950-talet fick styrelsen i praktiken rätt att köpa aktier.
Det är också här det mesta av pengarna uppstår. Börsen gav omkring 4,6% per år mellan 1901 och 1952, men 13,3% per år därefter. Börsen föll rejält under den stora depressionen och andra världskriget. Med fasta uttag hade en ren aktieportfölj sannolikt tvingat fram stora sänkningar av prissumman.
Nobelstiftelsen har drygt 56% av kapitalet i aktiefonder, 22% i alternativa tillgångar (exempelvis onoterade bolag), 8% i fastigheter och infrastruktur och 13% i räntepapper och kassa.
Räntedelen motsvarar cirka 877 Mkr. Aktier ger omkring 3,8 procentenheter mer per år än statspapper, visar Riksbankens historiska data. Det skulle motsvara drygt 33 Mkr mer i vinst för Nobelstiftelsen med nuvarande portföljstorlek. Det är ungefär en femtedel av stiftelsens årliga kostnader för pris och verksamhet.
Slutsatsen är att den stora siffran främst visar vad som händer när ränta på ränta-effekten får verka i över 100 år på börsen.
Hade Alfred Nobels 31 miljoner kronor legat i Stockholmsbörsen sedan 1901 hade de i dag varit värda nästan 3 000 miljarder kronor. Nobelstiftelsen har idag 6,7 miljarder. Men jämförelsen säger mer om gamla regler och årliga uttag än om dåliga placeringar.
Idag, 14:45
Nobelstiftelsen placerar en växande del av sitt kapital i aktier, men en liten del ligger fortfarande i räntepapper och kassa.
Det väcker frågan vad som hade hänt om allt legat i aktier hela vägen sedan starten. Vi har räknat på det med ett index som följer hela Stockholmsbörsen. Svaret blir en enorm siffra.
Nobelstiftelsen startade 1900 med drygt 31 Mkr. Vid årsskiftet var marknadsvärdet på kapitalet 6,7 mdr kr.
Om samma 31 Mkr i stället hade följt Stockholmsbörsen från början av 1901 och aldrig rörts hade de blivit nästan 3 000 mdr kr. Det är cirka 440x mer än det faktiska kapitalet.
Avkastningen blir 9,6% per år. Varje krona växer med andra ord till drygt 96 000 kr på 125 år.
Teoretiskt skulle nobelstiftelsen idag kunna dela ut flera miljarder till varje vinnare per år i prispengar, utan att använda mer än 1% av kapitalet.
Siffran på 3 000 mdr kr förutsätter att ingen tagit ut en krona. Men Nobelstiftelsen betalar ut pris och kostnader varje år.
2025 var det 148 Mkr, ungefär 2,2% av kapitalet.
Antar vi att 3% av kapitalet tagits ut varje år sedan 1901 blir slutsumman i stället 66 mdr kr. Det är fortfarande 10x mer än det faktiska resultatet.
Stiftelsen hade dessutom inte något val under större delen av 1900-talets första hälft. Enligt de ursprungliga reglerna skulle pengarna ligga i “säkra värdepapper”, vilket då betydde statsobligationer och lån med säkerhet i fastigheter. Först i början av 1950-talet fick styrelsen i praktiken rätt att köpa aktier.
Det är också här det mesta av pengarna uppstår. Börsen gav omkring 4,6% per år mellan 1901 och 1952, men 13,3% per år därefter. Börsen föll rejält under den stora depressionen och andra världskriget. Med fasta uttag hade en ren aktieportfölj sannolikt tvingat fram stora sänkningar av prissumman.
Nobelstiftelsen har drygt 56% av kapitalet i aktiefonder, 22% i alternativa tillgångar (exempelvis onoterade bolag), 8% i fastigheter och infrastruktur och 13% i räntepapper och kassa.
Räntedelen motsvarar cirka 877 Mkr. Aktier ger omkring 3,8 procentenheter mer per år än statspapper, visar Riksbankens historiska data. Det skulle motsvara drygt 33 Mkr mer i vinst för Nobelstiftelsen med nuvarande portföljstorlek. Det är ungefär en femtedel av stiftelsens årliga kostnader för pris och verksamhet.
Slutsatsen är att den stora siffran främst visar vad som händer när ränta på ränta-effekten får verka i över 100 år på börsen.
Investmentbolag
Privatekonomi
Investmentbolag
Privatekonomi
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,40%
(15:27)
Opter
Idag, 15:37
Grenspecialisten köper aktier i Opter
Betsson
Idag, 15:07
Betsson: Inte ett lockande bet
Citigroup
Idag, 14:17
Citigroups vinst högre än väntat
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 282,78
