Det säger marknadsbedömare som Nyhetsbyrån Direkt talat med på måndagen.

SCB rapporterade att BNP sjönk 1,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2008, och sjönk med säsongsrensade 0,6 procent jämfört med tredje kvartalet.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntades BNP öka 0,2 procent jämfört med tredje kvartalet och minska 0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2008.

"Det här är ju klart sämre än väntat både jämfört med Riksbankens och med vår prognos. Det är i huvudsak investeringar och privatkonsumtion som drar ned. Det var också lager, men det bör komma tillbaka under det första kvartalet", säger Claes Måhlén, chefsekonom på Handelsbanken Capital Markets.

Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, anser att statistiken var klart sämre en väntat och att det ökar osäkerheten om styrkan i den svenska ekonomin.

"Det ökar även osäkerheten om skillnaden mellan indikatorer, som KI-barometrar och PMI, som tickar upp medan utfallsdata släpar efter rejält", säger Swedbanks analytiker Knut Hallberg.

De enda positiva punkterna han kan se i BNP-statistiken är att offentlig konsumtion och utrikeshandeln kom in starkare än väntat, allt annat var sämre än vad Swedbank hade räknat med. Han noterar även att produktiviteten är positiv eftersom arbetade timmar faller mer än BNP.

Danske Markets prognos låg nära utfallet, men Roger Josefsson, chefsekonom på banken, hade ändå hoppats på en bättre utveckling i privatkonsumtionen.

"Det låg ganska nära vår prognos, ingen jätteavvikelse. Vi hade ändå hoppats på att vi skulle få igång den privata konsumtionen. Offentlig konsumtion är fortfarande det som driver, vilket är en dålig faktor. Sammansättningen var en besvikelse", säger Roger Josefsson.

Sett till de kommande kvartalen tror Claes Måhlen att det kommer att ske en återhämtning i den ekonomiska tillväxten.

"Vi har fått starka signaler inför första kvartalet, bland annat i form av starkt konsumentförtroende. Jag tror att det här blir den sista riktigt låga siffran".

Även Roger Josefsson tror att det kommer att vända under de närmaste kvartalen, men anser att det krävs att tillväxten drivs mer inom den privata sektorn för att den ska vara hållbar.

"Lagren kommer att vända och produktionens PMI talar för en hyfsad tillväxt under de närmaste kvartalen. Däremot kommer den i huvudsak vara driven av offentlig konsumtion och vi måste få igång den privata konsumtionen, utrikeshandeln och investeringar om vi ska nå en hållbar tillväxt", säger Roger Josefsson.

Beträffande en höjning av reporäntan, som Riksbanken har flaggat för ska komma under sen sommar alternativt tidig höst, tror Claes Måhlén att statistiken talar mer för en höjning i höst.

"Det här är ju mer september än juni, men det är viktigt att tänka på att mycket kan hända till dess. På grund av att det dröjer ska man inte dra för stora växlar kring det. Om Riksbanken hade flaggat för en höjning i april hade det haft större betydelse", tror Claes Måhlén.

Uppfattningen delas av Roger Josefsson, medan Knut Hallberg inte tror att Riksbanken lägger alltför stor vikt vid BNP-statistiken, utan att de även måste väga in andra indikatorer, som hushållskrediter, arbetsmarknaden och barometrar. Han räknar vidare med att det första kvartalet inte kommer att bli särskilt starkt, på grund av vädereffekter.