Kopparpriset har sjunkit i takt med att Europas skuldkris och möjligheten till en ny recession i USA hämmat efterfrågan på basmetaller. Dock har fallet inte alls varit detsamma som på världens börser. Tvärtom har kopparpriset stått emot hyfsat bra, även om en nedgång inleddes i augusti.

Men i måndags startade prisfallet, då en nedgång med 4 procent noterades. Sedan dess har nedgången fortsatt hela veckan. Under endast torsdagen och fredagen har kopparpriset fallit med 13 procent.

Priset har nu sjunkit med mer än 1.000 dollar på en vecka, vilket är årslägsta.

Under den senaste recessionen i USA sjönk kopparpriset med 54 procent under 2008, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

"Härdsmältan från 2008 ligger i korten om betalningsinställelserna startar i euroområdet", sade David Threlkeld på Resolved till Bloomberg News.

Boliden, som bland annat producerar koppar, hade vid tidig förmiddag på fredagen fallit med nästan 7 procent.

Koppar tillhör också de industrimetaller som löper störst risk att falla ytterligare, säger Björnar Tonhaugen, senior råvaruanalytiker vid Nordea, i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt på fredagen.

"Det är ganska otroligt det som har hänt, men inte helt oväntat heller. Basmetaller har hållits uppe ganska bra tidigare under turbulensen, så det kommer lite som en ketchupflaska. Det vi såg i går var en fullständig kollaps", säger han.

Han hänvisar till flera orsaker bakom den kraftiga nedgången. För det första tolkades beskeden från Federal Reserve negativt, då en del marknadsaktörer väntade sig mer kvantitativa lättnader, och tonen i uttalandet tolkades som negativt.

Dessutom är det som händer i Kina "extremt viktigt", med tanke på att landet konsumerar 40 procent av världens basmetaller.

"Där fick vi en indikation på att industrin inte växer så snabbt som man hade trott, och denna kom natten till torsdagsmorgonen", säger Björnar Tonhaugen.

Enligt honom var dessa nyheter utlösande faktorer som gjorde att folk "kastade korten" i väldigt stora volymer, både från finansiella och fysiska aktörer.

Han pekade också på att det har kommit signaler om att kunder till gruvbolag som Rio Tinto har avbeställt order av metaller och malm på grund av den finansiella oron, vilket har setts som ett tecken på att oron har fått genomslag på efterfrågan.

Enligt Björnar Tonhaugen är det svårt att sia om huruvida priserna kan studsa upp igen på kort sikt, men man hade trott att priskurvorna skulle peka uppåt redan i dag.

"Det faller ju vidare i dag. Det är fullständig likvidering av positioner. Vad som helst kan ske", säger han.

Han påpekar att det är väldigt allvarligt att det rör sig om så stora volymer som likvideras. Om det skulle vara små volymer som orsakar de kraftiga rörelserna skulle det vara något helt annat.

På fredagen meddelade en branschorganisation för tennproducenter i Indonesien, världens största exportör av metallen, att de uppmanat alla producenter i landet att stoppa produktionen till att priserna har återhämtat sig. Produktionen ska återupptas när priset når en nivå som ger vinst för producenterna, över 23.000 dollar per ton, enligt organisationen.

Björnar Tonhaugen tror att produktionsstopp kan bli en trend även bland andra industrimetaller om priserna fortsätter falla, men att det kommer att vara olika beroende på vilken metaller det rör sig om.

Till exempel kan kopparpriset gå mycket längre ned innan det inte längre blir lönsamt att producera metallen. Kostnaden att producera är cirka 6.000 dollar per ton, klart under det nuvarande priset kring 7.500 dollar.

Men priserna på en del andra metaller, däribland tenn, har fallit under vad som genererar vinst för producenterna.

Vad gäller aluminium har det länge funnits en stor ledig produktionskapacitet, vilket gjort att priset legat nära det som krävs för att producenter ska tjäna pengar på att producera. På grund av detta tror han att aluminium kommer att klara sig relativt bra, trots den nuvarande omgivningen.

"Jag menar att aluminium kommer att klara sig bäst. Det är redan relativt låga priser. Det finns visserligen överkapacitet, men produktionen är dyr vilket gör att det finns en begränsad nedsida", säger han.

Bland metallerna med störst risker på nedsidan finns koppar och nickel, säger han men poängterar att det framöver är extremt svårt att göra prognoser om var metallpriserna kan komma att röra sig.