Det är ännu för tidigt att utvärdera Riksbankens prognosförmåga när det gäller ränteprognoser eftersom sådana prognoser endast har publicerats i tre år. Men vid en jämförelse av ränteprognoserna 2007-2009 mellan Riksbanken och fyra andra prognosmakare tenderar Riksbanken att ha det största prognosfelet.

Det skriver Riksbanken i ett underlag för utvärdering av penningpolitiken 2007-2009, som publicerades på måndagen.

Riksbanken konstaterar att den korta utvärderingsperioden gör att slumpen spelar en för stor roll för att det ska vara meningsfullt att dra några slutsatser om prognosförmågan.

Trots detta publicerar Riksbanken en jämförelse av den egna prognosförmågan under perioden mot fyra andra prognosmakare, Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SEB och Swedbank. Och resultatet blir mindre smickrande för Riksbanken.

Riksbanken förklarar sitt relativt sett större prognosfel för mätperioden med överskattningar av reporäntan, och KPI-inflationen, i högre grad än andra i juli och september 2008.

Vid dessa tillfällen lade Riksbanken stor vikt vid att energipriserna stigit mer än väntat under våren, och att inflationen nått upp till drygt 4 procent under sommaren 2008.

"Riksbanken såg därmed risker för att de kraftiga prisuppgångarna på livsmedel och olja skulle leda till att också andra priser började stiga snabbt. Ovanligt höga inflationsförväntningar bidrog också till denna bedömning", skriver Riksbanken i underlaget för utvärdering av penningpolitiken.

Av de jämförda prognosmakarna gjorde SEB de bästa ränteprognoserna under perioden, följt av finansdepartementet, Swedbank, Konjunkturinstitutet och slutligen Riksbanken.