Finansmarknaderna verkar inte riktigt nöjda med de besked som ECB-chefen Martio Draghi kom med vid pressträffen efter dagens räntebesked. Europabörserna utökar tidigare nedgångar och särskilt bankaktier går svagt.

ECB kommer att börja köpa säkerställda obligationer i mitten av oktober och ABS:er under det fjärde kvartalet. Köpen kommer att pågå i minst två år.

Det sade ECB-chefen Mario Draghi vid en presskonferens efter ECB:s räntebesked på torsdagen.

Han sade att dessa tillgångsköp ska göra penningpolitiken mer ackommoderande, stärka den framåtblickande guidningen och få inflationen att återgå till målet.

Klockan 15.30 i eftermiddag kommer ECB med ytterligare information om tillgångsköpen.

Mario Draghi sade att ECB inte kan sätta något totalt belopp på omfattningen av programmen för tillgångsköp. Potentiella köp är upp till 1.000 miljarder euro, men de kanske inte kommer att använda det utrymmet.

Han upprepade även budskapet att ECB är beredda att vid behov genomföra okonventionella åtgärder.

Effekterna av de tre programmen (ABS, säkerställda obligationer och TLTRO) på ECB:s balansräkning blir betydande mot storleken där den var i början av 2012. Han påpekade dock att det viktiga inte är hur mycket balansräkningen sväller genom åtgärderna, utan det viktiga är att inflationen närmar sig målet.

ABS-köpen kommer att vara av enkla och transparenta produkter, till skillnad från ECB:s regler för säkerhet där de har mer komplicerade ABS-produkter.

ECB ska köpa från lägre än BBB-betyg, det vill säga från Grekland och Cypern, men det ska balanseras av riskvägning, så att risken inte blir större än på annat håll. ABS-köp i Grekland villkoras till ett tredje trojka-program. Blir det inget program blir het heller inga köp.

Mario Draghi sade också att eurons försvagning beror på olika konjunkturer i olika områden, och penningpolitiken skiljer sig mellan ECB och andra centralbanker.

På en fråga om skillnaden i konjunkturcykler fortsatt gäller som förklaring till eurokursens utveckling, efter den senaste tidens försvagning, sade han att han inte vill tvingas ange en rimlig nivå för euron.

Han sade att det finns betydande skillnader i penningpolitiken mellan ECB och andra centralbanker.

Han sade även att eurokursen inte är ett policymål, men att växelkursen är viktig för tillväxt och inflation.

Han sade att inflationsförväntningarna har sjunkit till under 2 procent och att riskerna har ökat, men att ECB har agerat beslutsamt.

De har vidtagit många åtgärder sedan i juni, och ECB får nu invänta resultaten av dessa.

ECB ska hålla ögonen på hur inflationsförväntningarna utvecklas de kommande månaderna och kommer att utvärdera vilken effekt de fattade åtgärderna har på inflationsförväntningarna, och därmed om mer behöver göras.

Han sade att det är förståeligt att euroskepticismen stiger i dåliga tider. Men det är inte euron som är problemet, länder som behöver genomföra strukturreformer oavsett om de är med euron eller inte. Detta gäller även budgetkonsolideringen.

"Euroskepticismen är förståelig, men jag tycker inte den är rätt. Euron är irreversibel", sade han.

Han sade att demonstranterna på Neapels gator har missuppfattat saken om de ser ECB som en orsak till de ekonomiska svårigheterna, och detta måste korrigeras.

Han påminde om läget för två-tre år sedan, då ekonomin var på väg mot kollaps och räntorna mycket högre. ECB har därefter sänkt räntan till nästan noll, tillfört likviditet och genomfört stödköpsprogram.