På måndag avslöjas vem som får ekonomipriset. Placera går igenom historien. Myrdal och Hayek delade priset trots helt olika ideologier. Två pristagare var knutna till en hedgefond som kollapsade året efter. Och i år kan priset gå till forskning om den digitala ekonomin.
Idag, 07:30
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillkännages måndagen den 12 oktober. Prissumman höjs i år till 12 miljoner kronor, från 11 miljoner i fjol.
Priset är inget av de ursprungliga Nobelprisen. Riksbanken instiftade det 1968 i samband med bankens 300-årsjubileum. Det första priset delades ut 1969 till norrmannen Ragnar Frisch och nederländaren Jan Tinbergen.
Sedan 1969 har 57 priser delats ut till 99 personer. Ingen har fått priset två gånger.
Kvinnorna är, föga förvånande, få i vinnarkategorin.
Elinor Ostrom blev den första 2009. Esther Duflo följde 2019 och blev samtidigt den yngsta pristagaren hittills, 46 år. Claudia Goldin blev 2023 den första kvinnan att få priset ensam.
Äldst är Leonid Hurwicz, som var 90 år när han fick priset 2007.
Sverige har två pristagare. Gunnar Myrdal delade priset 1974 med Friedrich von Hayek. Kombinationen är fortfarande en av de mest omtalade.
Myrdal var socialdemokrat och förespråkade en stark stat. Hayek var en av marknadsliberalismens främsta tänkare och försvarare.
1977 fick Bertil Ohlin priset för sin teori om internationell handel. Han delade det med britten James Meade.
Priset har inte alltid åldrats väl. 1997 belönades Robert Merton och Myron Scholes för en metod att värdera optioner. Båda var knutna till hedgefonden Long-Term Capital Management. Ett år senare kollapsade fonden och den amerikanska centralbanken fick samla Wall Street-bankerna till en räddningsaktion med en slutnota på 3,6 miljarder dollar.
2022 gick priset till förre Fed-chefen Ben Bernanke tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig. De belönades för forskning om banker och finanskriser. Bernanke var centralbankschef när finanskrisen slog till 2008.
De två senaste priserna har handlat om samma stora fråga. 2024 fick Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson priset för forskning om hur samhällets institutioner påverkar ett lands välstånd.
I fjol delades priset mellan ekonomihistorikern Joel Mokyr och duon Philippe Aghion och Peter Howitt. De belönades för att ha förklarat hur innovationer driver ekonomisk tillväxt. Aghion och Howitt har byggt vidare på Joseph Schumpeters idé om kreativ förstörelse, alltså att nya bolag och tekniker slår ut de gamla.
Inför priset brukar många snegla på analysföretaget Clarivate, som varje höst listar de mest citerade ekonomerna. Flera av dem har senare fått priset, men sällan samma år.
I år lyfter Clarivate fram Susan Athey vid Stanford och Hal Varian, tidigare chefsekonom på Google, för forskning om den digitala ekonomin. Athey skulle i så fall bli den fjärde kvinnan att få priset. På listan finns också Michael Woodford vid Columbia, som har format teorin bakom hur centralbanker styr räntan. Den fjärde är Sidney Winter vid Wharton, som forskat om hur organisationer och ekonomier förnyas.
Frågorna är många och svaret kommer på måndag klockan 11:45.
På måndag avslöjas vem som får ekonomipriset. Placera går igenom historien. Myrdal och Hayek delade priset trots helt olika ideologier. Två pristagare var knutna till en hedgefond som kollapsade året efter. Och i år kan priset gå till forskning om den digitala ekonomin.
Idag, 07:30
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillkännages måndagen den 12 oktober. Prissumman höjs i år till 12 miljoner kronor, från 11 miljoner i fjol.
Priset är inget av de ursprungliga Nobelprisen. Riksbanken instiftade det 1968 i samband med bankens 300-årsjubileum. Det första priset delades ut 1969 till norrmannen Ragnar Frisch och nederländaren Jan Tinbergen.
Sedan 1969 har 57 priser delats ut till 99 personer. Ingen har fått priset två gånger.
Kvinnorna är, föga förvånande, få i vinnarkategorin.
Elinor Ostrom blev den första 2009. Esther Duflo följde 2019 och blev samtidigt den yngsta pristagaren hittills, 46 år. Claudia Goldin blev 2023 den första kvinnan att få priset ensam.
Äldst är Leonid Hurwicz, som var 90 år när han fick priset 2007.
Sverige har två pristagare. Gunnar Myrdal delade priset 1974 med Friedrich von Hayek. Kombinationen är fortfarande en av de mest omtalade.
Myrdal var socialdemokrat och förespråkade en stark stat. Hayek var en av marknadsliberalismens främsta tänkare och försvarare.
1977 fick Bertil Ohlin priset för sin teori om internationell handel. Han delade det med britten James Meade.
Priset har inte alltid åldrats väl. 1997 belönades Robert Merton och Myron Scholes för en metod att värdera optioner. Båda var knutna till hedgefonden Long-Term Capital Management. Ett år senare kollapsade fonden och den amerikanska centralbanken fick samla Wall Street-bankerna till en räddningsaktion med en slutnota på 3,6 miljarder dollar.
2022 gick priset till förre Fed-chefen Ben Bernanke tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig. De belönades för forskning om banker och finanskriser. Bernanke var centralbankschef när finanskrisen slog till 2008.
De två senaste priserna har handlat om samma stora fråga. 2024 fick Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson priset för forskning om hur samhällets institutioner påverkar ett lands välstånd.
I fjol delades priset mellan ekonomihistorikern Joel Mokyr och duon Philippe Aghion och Peter Howitt. De belönades för att ha förklarat hur innovationer driver ekonomisk tillväxt. Aghion och Howitt har byggt vidare på Joseph Schumpeters idé om kreativ förstörelse, alltså att nya bolag och tekniker slår ut de gamla.
Inför priset brukar många snegla på analysföretaget Clarivate, som varje höst listar de mest citerade ekonomerna. Flera av dem har senare fått priset, men sällan samma år.
I år lyfter Clarivate fram Susan Athey vid Stanford och Hal Varian, tidigare chefsekonom på Google, för forskning om den digitala ekonomin. Athey skulle i så fall bli den fjärde kvinnan att få priset. På listan finns också Michael Woodford vid Columbia, som har format teorin bakom hur centralbanker styr räntan. Den fjärde är Sidney Winter vid Wharton, som forskat om hur organisationer och ekonomier förnyas.
Frågorna är många och svaret kommer på måndag klockan 11:45.
Aktierekommendationer
Aktierekommendationer
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1,74%
(vid stängning)
Dometic
Idag, 08:00
Dometic: Låg värdering – hög risk
Aktieråd
Igår, 15:17
Veckans största riktkursändringar
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 258,14
