Eftersom rekapitaliseringen av grekiska banker ser ut att kosta omkring 6 miljarder euro när 25 miljarder anslogs så minskar räddningsprogrammet med åtminstone 19 miljarder.

Det framgick vid en presskonferens efter eurogruppens möte på måndagen.

"Pengarna som inte behövs för rekapitalisering behövs inte. De kommer inte att betalas ut", sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem vid presskonferensen.

Greklands fyra storbanker hittade privata investerare som ställde upp med huvuddelen av de 14,4 miljarder euro som behövs i nytt kapital. Men utöver dessa pengar behöver Piraeus Bank och National Bank of Greece 5,4 miljarder euro i statsstöd från euroländernas räddningsprogram.

Dessutom kan mindre grekiska banker behöva statsstöd. Därför är slutsumman för rekapitaliseringen inte känd ännu, sade Jeroen Dijsselbloem.

Chefen för euroländernas permanenta räddningsfond ESM, Klaus Regling, sade att 17,7 miljarder euro hittills har betalats ut till Grekland av de ursprungliga 86 miljarderna. På tisdagen kommer ESM-styrelsen att fatta beslut om en utbetalning på 2,7 miljarder för rekapitaliseringen av Piraeus Bank.

Eurogruppen uppmanade den grekiska regeringen att anta det andra reformpaketet (milstolpar) före mitten av december. Då behöver också grekerna ha lagt fram utformningen av fonden för statliga tillgångar som ska privatiseras, sade Jeroen Dijsselbloem.

I januari kan sedan Grekland och trojkan fokusera på att utarbeta en rad stora reformer, som pensionssystemet, sade Jeroen Dijsselbloem.

Övriga euroländer har hittills inte ställt som krav att Greklands pensionsreform får ett brett politiskt stöd. Men det vore ändå en god idé, sade han.

Eurogruppens ordförande är inte rädd för att Greklands reformvilja ska falna när behovet av finansiellt stöd minskar.

"Vi vill återskapa förtroendet för den grekiska regeringen, bankerna och ekonomin. Jag kan inte förstå hur det ska gå till utan att programmet fungerar, med en återgång till krisläge", sade han.