De senaste dagarna har flera banker höjt sina rörliga bolån med hänvisning till ökade upplåningskostnader.

”Förenklat kan man säga att upplåningskostnaden är bankens ’inköpspris’ för bolån. Den påverkar priset både på nya lån och lån som redan är tagna. Det har varit mycket stora rörelser på räntemarknaden, bland annat på grund av den geopolitiska situationen, vilket lett till högre räntor”, säger Henrik Devell, pressansvarig på Nordea.

Bland storbankerna är det hittills Nordea och Swedbank som höjt. Och Swedbank argumenterar på samma sätt.

”Marknadsräntorna har gått upp den senaste tiden och då gör vi justeringar för att motsvara våra upplåningskostnader”, säger Swedbanks presschef Hannes Mård.

Förra veckan höjde även Danske Bank, Länsförsäkringar Bank och Landshypotek Bank. Samtliga med 0,15%. För ett bolån på 5 miljoner kronor innebär det en kostnadsökning på 7500 kr per år.

Swedbank höjde räntan i smyg

Varken SEB eller Handelsbanken vill säga om de tänker följa efter.

”Vi kommenterar inte våra konkurrenter och inte heller SEB:s eventuella kommande ränteförändringar”, säger David Henriksson, pressansvarig på SEB.

Samtidigt sker höjningarna i många fall utan att kunderna informeras aktivt. Det räcker att uppdatera listräntan på hemsidan.

Enligt Finansinspektionen är det fullt tillåtet – men kan komma att ses över.

”Vi har framför allt tittat på rabatter som löpt ut utan att kunden informerats och haft möjlighet att förhandla. Men vi får fundera på om det behöver bli tydligare även här”, säger Moa Langemark.

Vissa banker – som Landshypotek Bank, Länsförsäkringar Bank och Danske Bank – skickar ut pressmeddelanden när de höjer. Det gör däremot inte Swedbank och Nordea.

”Vi brukar inte pressmeddela enskilda ränteändringar”, säger Hannes Mård.

Nordeas höjning träder i kraft i dag. Swedbank smög ut sin redan i lördags.

"Förvänta dig inte att banken står på din sida"

Kritik har riktats mot att bankerna utnyttjar Iran-krisen som förklaring till höjningarna, när de i själva verket passar på att utöka sina marginaler. Men enligt FI finns det en tydlig gräns.

”Bankerna ska alltid säga som det är. De får absolut inte ljuga för sina kunder. Det handlar både om omsorgsplikt och om deras eget varumärke”, säger Moa Langemark.

Hur bolånemarginalerna utvecklas redovisas inte längre löpande av FI.

”Det får vi se i kvartalsrapporterna. Har räntenettot stigit så har marginalerna ökat.”

Trots en viss nedgång de senaste kvartalen är bankernas vinster fortfarande på historiskt höga nivåer. En viktig förklaring till det, enligt FI, är just räntenettot.

Samtidigt lägger FI ett tydligt ansvar på kunderna.

”Man kan inte luta sig tillbaka och förvänta sig att banken står på ens sida. Kunderna behöver vara pålästa”, säger Moa Langemark.