NYAB: Bygger för nästa lyft
NYABs orderbok har fördubblats på ett år och kunderna återkommer med allt större infrastrukturprojekt. Samtidigt har marginalutvecklingen inte hängt med. Men kan det vara på väg att ändras?

Idag, 07:00
NYABs orderbok har fördubblats på ett år och kunderna återkommer med allt större infrastrukturprojekt. Samtidigt har marginalutvecklingen inte hängt med. Men kan det vara på väg att ändras?

Idag, 07:00
NYAB | |
Börskurs: 7,5 kr | Antal aktier: 711,7 m |
Börsvärde: 5,3 mdr kr | Nettokassa: 12 MEUR (exkl. leasing) |
VD: Johan Larsson | Ordförande: Jan Öhman |
NYAB (7,5 kr) planerar, leder och bygger energi- och infrastrukturprojekt i Sverige och Finland, exempelvis kraftledningar, ställverk, väg, järnväg och industrianläggningar. Mycket av markarbetet och byggandet läggs ut på underentreprenörer. Sedan förvärvet av norska Dovre 2025 säljer bolaget också konsult- och bemanningstjänster till stora byggprojekt.
Sverige står för knappt två tredjedelar av omsättningen, Finland för en femtedel och Norge för resten. Ungefär hälften kommer från infrastruktur som väg, järnväg och vatten, drygt 40% från energi, främst elnät, och resten från industri. Offentliga beställare som Trafikverket, Svenska kraftnät och kommuner står för ca 40%.
Huvudkontoret ligger i Luleå och bolaget har ca 950 anställda. Johan Larsson har varit VD sedan 2022 och var innan dess chef för den svenska verksamheten i tio år. Hans aktier är värda ca 1,0 mdr kr om hans halva av huvudägarbolaget räknas med.
Största ägare är Holding Investment Förvaltning i Luleå (35,1%), som ägs till lika delar av Johan Larsson och operativa chefen Mikael Ritola. Därefter kommer Säthergrens Entreprenad (10,5%), Jukka Juola (6,6%) och Swedia Capital (6,2%). Styrelse och ledning äger tillsammans drygt 40%.
Fakta
NYAB har sina rötter i Nyanläggarna Luleå AB, som grundades 1990. Men man kan säga att resan påbörjades 2011, när VD Johan Larsson köpte Nyanläggarna tillsammans med sin yngre bror Mikael Ritola. I dag är de VD respektive operativ chef och äger 35% via ett gemensamt holdingbolag. Bolaget har under många år byggt upp en stark ställning som anläggningsentreprenör, med starkast fäste i Norrbotten. Utlandsaffären är däremot ny och förvärvad.
Afv:s huvudscenario (MEUR) | 2025 | 2026E | 2027E | 2028E |
Omsättning | 547 | 634 | 698 | 761 |
- Tillväxt | +58,1% | +16,0% | +10,0% | +9,0% |
Justerat rörelseresultat (Ebita) | 30 | 40 | 48 | 56 |
- Justerad rörelsemarginal (Ebita) | 5,5% | 6,3% | 6,9% | 7,4% |
Resultat efter skatt | 21 | 33 | 40 | 47 |
Vinst per aktie | 0,03 | 0,05 | 0,06 | 0,07 |
Utdelning per aktie | 0,01 | 0,02 | 0,02 | 0,03 |
Direktavkastning | 2,1% | 2,4% | 3,0% | 3,7% |
Avkastning på eget kapital | 11% | 15% | 16% | 17% |
Kapitalbindning | 7% | 7% | 6% | 6% |
Nettoskuld/Ebita | -0,7x | -1,1x | -1,5x | -1,8x |
P/E | 22,6x | 14,7x | 12,0x | 10,2x |
EV/Ebita | 15,5x | 11,7x | 9,8x | 8,3x |
EV/Sales | 0,9x | 0,7x | 0,7x | 0,6x |
Kommentar: Leasing är hanterad som en operationell kostnad och nettokassan är exklusive leasing. | ||||
Fakta
Dovre köptes för ca 30 MEUR, knappt 7x justerat rörelseresultat. Omsättningen var ca 110 MEUR med 4% rörelsemarginal och ca 550 anställda, varav ca 520 arbetade med bemanning.
Civil Engineering är bolagets kärnverksamhet. I november 2024 förvärvades Dovre vilket skapade affärsbenet Consulting. Efterfrågan drivs av investeringar i elnät, transporter och industri.
NYAB ansvarar för kundrelationen, projekteringen, prissättningen och projektledningen. Själva bygget köps in från underentreprenörer (ofta mindre lokala spelare men delvis även större som NCC och Skanska). Under 10% av produktionen görs i egen regi. Modellen kräver därför lite kapital och de flesta kostnaderna är rörliga. Intäkterna redovisas successivt i takt med att projekten upparbetas.
Fakta
Vid en vanlig entreprenad lämnar byggbolaget ett fast pris och står själv för kostnader som går över kalkylen. I en samverkansentreprenad, även kallad partnering, väljs entreprenören i ett tidigt skede och projektet görs i två steg:
Risken för förlustprojekt minskar, men det gör också chansen till stora kalkylvinster.
Inom bygg- och anläggningsbranschen är begreppet projektrisk ökänt. Bolaget hanterar den i två led. Mot kunden styr kontraktsformen där 70% av affärsvolymen inte har någon prisrisk. Den delen består av samverkansentreprenader, konsulttjänster per timme och ramavtal. NYAB:s egen samverkansmodell heter Kraftsamla.
Resten är fastprisprojekt och där upphandlas även underentreprenörerna till fast pris. NYAB svarar som huvudentreprenör för viten och garantier, men kvar blir främst risken att en underentreprenör går omkull eller att projektet ändras på vägen.
Modellen har både för- och nackdelar. Marginalen blir i praktiken ett påslag på kostnaderna, fullt synligt för beställaren. Det förutsätter en viss acceptans som man kan tänka sig är lättare att få i växande marknad där efterfrågan är stor (som nu). Konkurrensen flyttas också till urvalet inför planeringsfasen (fas 1). Där väger kompetens och referenser tungt och bolaget menar att konkurrensen är lättare. När bolaget väl landat ett fas 1-avtal så vinner dom alltid fas 2, eller så har det i vart fall sett ut historiskt.
För ett tillväxtbolag som NYAB tror vi att affärsmodellen lämpar sig särskilt väl. Med lägre risk per projekt går det att ta större och fler uppdrag utan att balansräkningen behöver följa med. Eftersom produktionen läggs ut på underentreprenörer kan NYAB dessutom växa utan att anställa hundratals yrkesarbetare och i stället satsa på det bolaget är bra på, nämligen planering och projektledning.
Fakta
NYAB är i grunden ett bolag med många små och medelstora projekt. Snittprojektet ligger omkring 6 MEUR (alltså totalt över 100 projekt per år) och mindre ordrar pressmeddelas inte. Sedan 2024 har drygt en tredjedel av orderingången pressmeddelats. En stor andel av omsättningen kommer också från tilläggsbeställningar, extraarbeten och nya projekt som både tecknas och levereras under samma år.
Orderboken vid utgången av senaste kvartalet uppgick till ca 874 MEUR (+116% mot Q3 2025). Bolaget pekar också på en potentiell pipeline om 200 MEUR kopplad till pågående fas 1-projekt (där bolaget aldrig förlorat en fas 2).
En stor del av orderboken sträcker sig över många år. Det enskilt största projektet är Uppsala-spårvägen. Projektet drivs av NYAB tillsammans med spanska infrastrukturbyggaren Azvi genom ett samägt bolag där de äger hälften var. NYABs andel motsvarar ca 290 MEUR och projektet förväntas pågå under ca sju år. Etapp 1, som möjliggör trafikstart, planeras vara färdig 2032. Hela projektet förväntas vara klart 2034. I NYABs räkenskaper kommer endast bolagets resultatandel att synas och redovisas i raden resultatandelar i intresseföretag (som ligger ett steg under rörelseresultatet).

Det näst största projektet är byggandet av Svenska kraftnäts 400 kV-ledning mellan Letsi och Svartbyn som drog igång i september, en affär på cirka 143 MEUR fram till mitten av 2029. Om man fördelar jämnt blir det cirka 52 MEUR per år, men sannolikt är det något tyngre under 2027.
Ytterligare ett viktigt projekt är bolagets första datacenterbygge, som offentliggjordes i februari. Det gäller två datahallar på upp till 100 MW vardera i finska Mikkeli. Som jämförelse motsvarar 200 MW elförbrukningen för en mycket stor industri eller omkring 100 000 eluppvärmda villor. NYAB står för projektledning och bygger i etapper som avropas löpande. Byggdelen kan enligt bolaget uppgå till ca 100 MEUR och marginalen är något bättre än i den vanliga affären. Beställare är Compute Nordic och slutkund det amerikanska AI-bolaget och Nvidia-utmanaren Cerebras.
Fakta
NYAB har exponering mot kunder och marknader som förväntas växa och investera kraftigt under många år framöver. Bakom tillväxten finns stora drivkrafter som elektrifieringen och försvarsupprustningen.
Ett exempel är byggandet av Norrbotniabanan (en ny kustjärnväg på 270 km mellan Umeå och Luleå), där sträckan Dåva–Skellefteå förväntas generera många delprojekt under de kommande åren med en total kostnad på ca 21 mdr kr. Dessa typer av infrastrukturprojekt i Norrland (markarbeten, banvallar och broar) är nischer där NYAB typiskt sett är starka.
Ett annat exempel är SSABs nya stålverk i Luleå. Där har NYAB redan gjort förberedande arbeten, design och projektering (s.k. "early works agreement" eller EWA) vilket talar för att de har goda möjligheter att vinna även själva byggfasen. Bolaget har inte indikerat vilka belopp det skulle kunna röra sig om, men vår gissning är att det rör sig om upp mot ett par hundra miljoner euro. Förhandlingar pågår och bolaget räknar med besked innan årsskiftet.
I finska Utajärvi gör NYAB markarbeten inför ett datacenter på 200 MW med fyra hallar åt AmpTank, men själva hyresgästen/slutkunden är okänd. Avtalet är ett EWA som signerades i början av oktober. Vad NYABs roll i bygget blir är under förhandlingar. Bolaget har inte indikerat vad ett avtal skulle kunna vara värt. Men vi tror att potentialen är minst lika stor som datacentret i Mikkeli (ca 100 MEUR). Projektet ska enligt Yle (Finlands motsvarighet till SVT) vara klart inom ett par år. Givet tidsramen borde ett eventuellt besked komma under H1 2027.
Den justerade rörelsemarginalen var 5,9% i Q3 (R12), lägre än 7,3% under 2024 och en bit under målet på 7,5%. Förvärvet av Dovre tillförde drygt 100 MEUR i omsättning med låg marginal vilket spädde ut koncernmarginalen. Och i Finland har volymerna varit för små för att bära de fasta kostnaderna.
Fakta
NYAB:s långsiktiga mål sattes i december 2023:
Vi tror det finns goda förutsättningar för en starkare marginal framöver, främst genom ett lyft i Finland och inom Consulting. Datacentret i Mikkeli driver tillväxten inom Civil Engineering i Finland (126% i Q3) och bygget fortsätter under 2027. Jämförelsetalen där är dessutom enkla under H1. I Q1 i år gick Finland med förlust. Som tidigare nämnt innebär också datacenteraffären en något högre marginal (opriskänsliga kunder).
Samtidigt har marginalen i Finland tyngts av uppstartskostnader kopplade till Mikkeli och äldre förnybara energiprojekt med lägre marginal som väntas slussas ut under det kommande kvartalet.
Consulting har tyngts av bemanningsverksamheten. Där avyttrade bolaget den nordamerikanska delen i Q1 och vi tror att bolaget kommer att fortsätta avyttra eller avveckla delar under det kommande året (dock ej medräknat i prognoserna, krävs först ett styrelsebeslut). Bemanningsverksamheten är knappt lönsam. Om bolaget gör sig av med den borde koncernmarginalen kunna lyfta upp till en procentenhet. Samtidigt skulle en väldigt stor del av omsättningen inom Consulting försvinna. Men vi tror att uppsidan i marginalen väger tyngre.
Fakta
De tio största ägarna har tillsammans 74% av kapitalet. Ingen av dem är en fond och fondbolagen äger sammanlagt knappt 4%.
Free float är alltså liten och aktien omsätter bara runt 4 Mkr per dag. Den handlas dessutom på First North. En flytt till huvudlistan sköts upp i februari. Bolaget hänvisar till nya regler som ger bolag på First North möjlighet att återköpa egna aktier, vilket var ett av skälen till flytten. Något nytt datum är inte satt.
I ägarlistorna syns ändå en förändring. Exempelvis har eQ, Aktie-Ansvar, Fondita, Evli, OP och Handelsbanken Fonder tillkommit som ägare. Men fondernas innehav är fortfarande små. För ett år sedan köpte också Swedia Capital in sig med 6%.
Säljarna är framför allt äldre storägare som härstammar från Skarta-tiden. Jukka Juola, den tredje största ägaren, har till exempel minskat med nästan 3 procentenheter det senaste året.
Fakta
Senaste året har insiders köpt aktier för ca 18,7 Mkr till kurser mellan 5,6 och 6,9 kr. VD Johan Larsson har köpt för 8,6 Mkr. Därefter följer styrelseledamoten Johan K. Nilsson med 6,6 Mkr. Sammanlagt har åtta personer köpt. Inga insynsförsäljningar har skett.
NYAB har byggt en affärsmodell som låter bolaget växa snabbt med lite kapital och begränsad risk. Det mesta talar för fortsatt hög tillväxt i många år, och vi ser flera konkreta affärsmöjligheter på både kort och lång sikt inom bolagets nischer.
Det som tyngt är lönsamheten. Där ser vi goda förutsättningar för en vändning under det kommande året. Datacenterbygget i Finland ser ut att lyfta marginalen samtidigt som gamla projekt slussas ut. Vi tror också att bolaget kommer att se över bemanningsverksamheten. En avyttring borde isolerat kunna lyfta koncernmarginalen med upp mot en procentenhet.
Vi landar i ett köpråd.
Tio största ägare i NYAB | Värde (Mkr) | Andel |
Holding Investment Förvaltning i Luleå AB | 1 941 | 35,1% |
Säthergrens Entreprenad AB | 578 | 10,5% |
Jukka Juola | 364 | 6,6% |
Swedia Capital | 340 | 6,2% |
Fredrik Karkiainen | 217 | 3,9% |
Kim Wiio | 189 | 3,4% |
Mitteo Holding AB | 150 | 2,7% |
Capiloa Oy | 148 | 2,7% |
Pekka Niskanen | 89 | 1,6% |
Mikael Sidér | 88 | 1,6% |
Största insiders utanför topp tio | Värde (Mkr) | Andel |
|---|---|---|
Johan Larsson | 73 | 1,3% |
Johan K. Nilsson | 21 | 0,4% |
Anders Berg | 8,7 | 0,2% |
Andreas Öhgren | 6,1 | 0,1% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 40,6% |
NYABs orderbok har fördubblats på ett år och kunderna återkommer med allt större infrastrukturprojekt. Samtidigt har marginalutvecklingen inte hängt med. Men kan det vara på väg att ändras?

Idag, 07:00
NYAB | |
Börskurs: 7,5 kr | Antal aktier: 711,7 m |
Börsvärde: 5,3 mdr kr | Nettokassa: 12 MEUR (exkl. leasing) |
VD: Johan Larsson | Ordförande: Jan Öhman |
NYAB (7,5 kr) planerar, leder och bygger energi- och infrastrukturprojekt i Sverige och Finland, exempelvis kraftledningar, ställverk, väg, järnväg och industrianläggningar. Mycket av markarbetet och byggandet läggs ut på underentreprenörer. Sedan förvärvet av norska Dovre 2025 säljer bolaget också konsult- och bemanningstjänster till stora byggprojekt.
Sverige står för knappt två tredjedelar av omsättningen, Finland för en femtedel och Norge för resten. Ungefär hälften kommer från infrastruktur som väg, järnväg och vatten, drygt 40% från energi, främst elnät, och resten från industri. Offentliga beställare som Trafikverket, Svenska kraftnät och kommuner står för ca 40%.
Huvudkontoret ligger i Luleå och bolaget har ca 950 anställda. Johan Larsson har varit VD sedan 2022 och var innan dess chef för den svenska verksamheten i tio år. Hans aktier är värda ca 1,0 mdr kr om hans halva av huvudägarbolaget räknas med.
Största ägare är Holding Investment Förvaltning i Luleå (35,1%), som ägs till lika delar av Johan Larsson och operativa chefen Mikael Ritola. Därefter kommer Säthergrens Entreprenad (10,5%), Jukka Juola (6,6%) och Swedia Capital (6,2%). Styrelse och ledning äger tillsammans drygt 40%.
Fakta
NYAB har sina rötter i Nyanläggarna Luleå AB, som grundades 1990. Men man kan säga att resan påbörjades 2011, när VD Johan Larsson köpte Nyanläggarna tillsammans med sin yngre bror Mikael Ritola. I dag är de VD respektive operativ chef och äger 35% via ett gemensamt holdingbolag. Bolaget har under många år byggt upp en stark ställning som anläggningsentreprenör, med starkast fäste i Norrbotten. Utlandsaffären är däremot ny och förvärvad.
Afv:s huvudscenario (MEUR) | 2025 | 2026E | 2027E | 2028E |
Omsättning | 547 | 634 | 698 | 761 |
- Tillväxt | +58,1% | +16,0% | +10,0% | +9,0% |
Justerat rörelseresultat (Ebita) | 30 | 40 | 48 | 56 |
- Justerad rörelsemarginal (Ebita) | 5,5% | 6,3% | 6,9% | 7,4% |
Resultat efter skatt | 21 | 33 | 40 | 47 |
Vinst per aktie | 0,03 | 0,05 | 0,06 | 0,07 |
Utdelning per aktie | 0,01 | 0,02 | 0,02 | 0,03 |
Direktavkastning | 2,1% | 2,4% | 3,0% | 3,7% |
Avkastning på eget kapital | 11% | 15% | 16% | 17% |
Kapitalbindning | 7% | 7% | 6% | 6% |
Nettoskuld/Ebita | -0,7x | -1,1x | -1,5x | -1,8x |
P/E | 22,6x | 14,7x | 12,0x | 10,2x |
EV/Ebita | 15,5x | 11,7x | 9,8x | 8,3x |
EV/Sales | 0,9x | 0,7x | 0,7x | 0,6x |
Kommentar: Leasing är hanterad som en operationell kostnad och nettokassan är exklusive leasing. | ||||
Fakta
Dovre köptes för ca 30 MEUR, knappt 7x justerat rörelseresultat. Omsättningen var ca 110 MEUR med 4% rörelsemarginal och ca 550 anställda, varav ca 520 arbetade med bemanning.
Civil Engineering är bolagets kärnverksamhet. I november 2024 förvärvades Dovre vilket skapade affärsbenet Consulting. Efterfrågan drivs av investeringar i elnät, transporter och industri.
NYAB ansvarar för kundrelationen, projekteringen, prissättningen och projektledningen. Själva bygget köps in från underentreprenörer (ofta mindre lokala spelare men delvis även större som NCC och Skanska). Under 10% av produktionen görs i egen regi. Modellen kräver därför lite kapital och de flesta kostnaderna är rörliga. Intäkterna redovisas successivt i takt med att projekten upparbetas.
Fakta
Vid en vanlig entreprenad lämnar byggbolaget ett fast pris och står själv för kostnader som går över kalkylen. I en samverkansentreprenad, även kallad partnering, väljs entreprenören i ett tidigt skede och projektet görs i två steg:
Risken för förlustprojekt minskar, men det gör också chansen till stora kalkylvinster.
Inom bygg- och anläggningsbranschen är begreppet projektrisk ökänt. Bolaget hanterar den i två led. Mot kunden styr kontraktsformen där 70% av affärsvolymen inte har någon prisrisk. Den delen består av samverkansentreprenader, konsulttjänster per timme och ramavtal. NYAB:s egen samverkansmodell heter Kraftsamla.
Resten är fastprisprojekt och där upphandlas även underentreprenörerna till fast pris. NYAB svarar som huvudentreprenör för viten och garantier, men kvar blir främst risken att en underentreprenör går omkull eller att projektet ändras på vägen.
Modellen har både för- och nackdelar. Marginalen blir i praktiken ett påslag på kostnaderna, fullt synligt för beställaren. Det förutsätter en viss acceptans som man kan tänka sig är lättare att få i växande marknad där efterfrågan är stor (som nu). Konkurrensen flyttas också till urvalet inför planeringsfasen (fas 1). Där väger kompetens och referenser tungt och bolaget menar att konkurrensen är lättare. När bolaget väl landat ett fas 1-avtal så vinner dom alltid fas 2, eller så har det i vart fall sett ut historiskt.
För ett tillväxtbolag som NYAB tror vi att affärsmodellen lämpar sig särskilt väl. Med lägre risk per projekt går det att ta större och fler uppdrag utan att balansräkningen behöver följa med. Eftersom produktionen läggs ut på underentreprenörer kan NYAB dessutom växa utan att anställa hundratals yrkesarbetare och i stället satsa på det bolaget är bra på, nämligen planering och projektledning.
Fakta
NYAB är i grunden ett bolag med många små och medelstora projekt. Snittprojektet ligger omkring 6 MEUR (alltså totalt över 100 projekt per år) och mindre ordrar pressmeddelas inte. Sedan 2024 har drygt en tredjedel av orderingången pressmeddelats. En stor andel av omsättningen kommer också från tilläggsbeställningar, extraarbeten och nya projekt som både tecknas och levereras under samma år.
Orderboken vid utgången av senaste kvartalet uppgick till ca 874 MEUR (+116% mot Q3 2025). Bolaget pekar också på en potentiell pipeline om 200 MEUR kopplad till pågående fas 1-projekt (där bolaget aldrig förlorat en fas 2).
En stor del av orderboken sträcker sig över många år. Det enskilt största projektet är Uppsala-spårvägen. Projektet drivs av NYAB tillsammans med spanska infrastrukturbyggaren Azvi genom ett samägt bolag där de äger hälften var. NYABs andel motsvarar ca 290 MEUR och projektet förväntas pågå under ca sju år. Etapp 1, som möjliggör trafikstart, planeras vara färdig 2032. Hela projektet förväntas vara klart 2034. I NYABs räkenskaper kommer endast bolagets resultatandel att synas och redovisas i raden resultatandelar i intresseföretag (som ligger ett steg under rörelseresultatet).

Det näst största projektet är byggandet av Svenska kraftnäts 400 kV-ledning mellan Letsi och Svartbyn som drog igång i september, en affär på cirka 143 MEUR fram till mitten av 2029. Om man fördelar jämnt blir det cirka 52 MEUR per år, men sannolikt är det något tyngre under 2027.
Ytterligare ett viktigt projekt är bolagets första datacenterbygge, som offentliggjordes i februari. Det gäller två datahallar på upp till 100 MW vardera i finska Mikkeli. Som jämförelse motsvarar 200 MW elförbrukningen för en mycket stor industri eller omkring 100 000 eluppvärmda villor. NYAB står för projektledning och bygger i etapper som avropas löpande. Byggdelen kan enligt bolaget uppgå till ca 100 MEUR och marginalen är något bättre än i den vanliga affären. Beställare är Compute Nordic och slutkund det amerikanska AI-bolaget och Nvidia-utmanaren Cerebras.
Fakta
NYAB har exponering mot kunder och marknader som förväntas växa och investera kraftigt under många år framöver. Bakom tillväxten finns stora drivkrafter som elektrifieringen och försvarsupprustningen.
Ett exempel är byggandet av Norrbotniabanan (en ny kustjärnväg på 270 km mellan Umeå och Luleå), där sträckan Dåva–Skellefteå förväntas generera många delprojekt under de kommande åren med en total kostnad på ca 21 mdr kr. Dessa typer av infrastrukturprojekt i Norrland (markarbeten, banvallar och broar) är nischer där NYAB typiskt sett är starka.
Ett annat exempel är SSABs nya stålverk i Luleå. Där har NYAB redan gjort förberedande arbeten, design och projektering (s.k. "early works agreement" eller EWA) vilket talar för att de har goda möjligheter att vinna även själva byggfasen. Bolaget har inte indikerat vilka belopp det skulle kunna röra sig om, men vår gissning är att det rör sig om upp mot ett par hundra miljoner euro. Förhandlingar pågår och bolaget räknar med besked innan årsskiftet.
I finska Utajärvi gör NYAB markarbeten inför ett datacenter på 200 MW med fyra hallar åt AmpTank, men själva hyresgästen/slutkunden är okänd. Avtalet är ett EWA som signerades i början av oktober. Vad NYABs roll i bygget blir är under förhandlingar. Bolaget har inte indikerat vad ett avtal skulle kunna vara värt. Men vi tror att potentialen är minst lika stor som datacentret i Mikkeli (ca 100 MEUR). Projektet ska enligt Yle (Finlands motsvarighet till SVT) vara klart inom ett par år. Givet tidsramen borde ett eventuellt besked komma under H1 2027.
Den justerade rörelsemarginalen var 5,9% i Q3 (R12), lägre än 7,3% under 2024 och en bit under målet på 7,5%. Förvärvet av Dovre tillförde drygt 100 MEUR i omsättning med låg marginal vilket spädde ut koncernmarginalen. Och i Finland har volymerna varit för små för att bära de fasta kostnaderna.
Fakta
NYAB:s långsiktiga mål sattes i december 2023:
Vi tror det finns goda förutsättningar för en starkare marginal framöver, främst genom ett lyft i Finland och inom Consulting. Datacentret i Mikkeli driver tillväxten inom Civil Engineering i Finland (126% i Q3) och bygget fortsätter under 2027. Jämförelsetalen där är dessutom enkla under H1. I Q1 i år gick Finland med förlust. Som tidigare nämnt innebär också datacenteraffären en något högre marginal (opriskänsliga kunder).
Samtidigt har marginalen i Finland tyngts av uppstartskostnader kopplade till Mikkeli och äldre förnybara energiprojekt med lägre marginal som väntas slussas ut under det kommande kvartalet.
Consulting har tyngts av bemanningsverksamheten. Där avyttrade bolaget den nordamerikanska delen i Q1 och vi tror att bolaget kommer att fortsätta avyttra eller avveckla delar under det kommande året (dock ej medräknat i prognoserna, krävs först ett styrelsebeslut). Bemanningsverksamheten är knappt lönsam. Om bolaget gör sig av med den borde koncernmarginalen kunna lyfta upp till en procentenhet. Samtidigt skulle en väldigt stor del av omsättningen inom Consulting försvinna. Men vi tror att uppsidan i marginalen väger tyngre.
Fakta
De tio största ägarna har tillsammans 74% av kapitalet. Ingen av dem är en fond och fondbolagen äger sammanlagt knappt 4%.
Free float är alltså liten och aktien omsätter bara runt 4 Mkr per dag. Den handlas dessutom på First North. En flytt till huvudlistan sköts upp i februari. Bolaget hänvisar till nya regler som ger bolag på First North möjlighet att återköpa egna aktier, vilket var ett av skälen till flytten. Något nytt datum är inte satt.
I ägarlistorna syns ändå en förändring. Exempelvis har eQ, Aktie-Ansvar, Fondita, Evli, OP och Handelsbanken Fonder tillkommit som ägare. Men fondernas innehav är fortfarande små. För ett år sedan köpte också Swedia Capital in sig med 6%.
Säljarna är framför allt äldre storägare som härstammar från Skarta-tiden. Jukka Juola, den tredje största ägaren, har till exempel minskat med nästan 3 procentenheter det senaste året.
Fakta
Senaste året har insiders köpt aktier för ca 18,7 Mkr till kurser mellan 5,6 och 6,9 kr. VD Johan Larsson har köpt för 8,6 Mkr. Därefter följer styrelseledamoten Johan K. Nilsson med 6,6 Mkr. Sammanlagt har åtta personer köpt. Inga insynsförsäljningar har skett.
NYAB har byggt en affärsmodell som låter bolaget växa snabbt med lite kapital och begränsad risk. Det mesta talar för fortsatt hög tillväxt i många år, och vi ser flera konkreta affärsmöjligheter på både kort och lång sikt inom bolagets nischer.
Det som tyngt är lönsamheten. Där ser vi goda förutsättningar för en vändning under det kommande året. Datacenterbygget i Finland ser ut att lyfta marginalen samtidigt som gamla projekt slussas ut. Vi tror också att bolaget kommer att se över bemanningsverksamheten. En avyttring borde isolerat kunna lyfta koncernmarginalen med upp mot en procentenhet.
Vi landar i ett köpråd.
Tio största ägare i NYAB | Värde (Mkr) | Andel |
Holding Investment Förvaltning i Luleå AB | 1 941 | 35,1% |
Säthergrens Entreprenad AB | 578 | 10,5% |
Jukka Juola | 364 | 6,6% |
Swedia Capital | 340 | 6,2% |
Fredrik Karkiainen | 217 | 3,9% |
Kim Wiio | 189 | 3,4% |
Mitteo Holding AB | 150 | 2,7% |
Capiloa Oy | 148 | 2,7% |
Pekka Niskanen | 89 | 1,6% |
Mikael Sidér | 88 | 1,6% |
Största insiders utanför topp tio | Värde (Mkr) | Andel |
|---|---|---|
Johan Larsson | 73 | 1,3% |
Johan K. Nilsson | 21 | 0,4% |
Anders Berg | 8,7 | 0,2% |
Andreas Öhgren | 6,1 | 0,1% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 40,6% |

Aktieanalys
Aktieråd
Nvidia-krisen

Anthropics IPO

Aktieanalys
Aktieråd
Nvidia-krisen

Anthropics IPO
1 DAG %
Senast

OMX Stockholm 30
−0,07%
(vid stängning)
NYAB
Idag, 07:00
NYAB: Bygger för nästa lyft
Stockholmsbörsen
13 november, 17:42
Hemnet föll tvåsiffrigt – börsen kring nollan
Anthropic
13 november, 17:09
Anthropics IPO stoppar investerare från Kina och Hongkong
Federal Reserve
13 november, 17:06
Feds Boston-chef öppnar för högre räntor
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 356,87