Nvidias styrelse uppges förbereda sig för att avsätta grundaren Jensen Huang. Historien visar att aktien kan gå åt båda håll när en grundare tvingas bort. Det avgörande är om grundaren är problemet eller kärnan i bolaget.
I söndags erkände Jensen Huang en otrohetsaffär i ett mejl till de anställda. Samma dag inledde styrelsen en oberoende utredning, efter uppgifter om att han varit måltavla för en utländsk underrättelseoperation.
Under onsdagen rapporterade Wall Street Journal att styrelsen förbereder sig för att avsätta honom, efter uppgifter om ytterligare en relation. Enligt New York Times gäller den en chef som rapporterar direkt till Huang.
Kursfallen i måndags och tisdags sänkte börsvärdet med närmare 10%. Efter WSJ-uppgifterna föll aktien ytterligare 9% i efterhandeln.
Inget är beslutat. Officiellt är Huang kvar som VD medan utredningen pågår. Enligt Fortune kan styrelsen också välja att behålla honom med mindre makt. Den 17 november kommer kvartalsrapporten, och någon efterträdare är inte utsedd.
När grundaren är kärnan
Det mest kända fallet är förmodligen Apple. Steve Jobs förlorade 1985 en maktkamp mot VD:n John Sculley, som han själv hade rekryterat. Jobs lämnade bolaget. När han kom tillbaka 1997 var Apple nära konkurs.
Kasinobolaget Wynn Resorts ligger nära Nvidia i sak. I januari 2018 publicerade Wall Street Journal anklagelser om sexuella övergrepp mot grundaren Steve Wynn. Aktien föll runt 10% samma dag. Wynn nekade, men avgick som VD och ordförande inom två veckor och sålde senare hela sitt innehav.
OpenAI är ett exempel där en styrelse förlorar en sådan maktstrid. Sam Altman sparkades i november 2023. Efter att nästan hela personalen hotat att sluta kom han tillbaka inom fem dagar, och styrelsen byttes ut. Bolaget är dock onoterat.
Foto: Foto: AP/ Jose Luis Magana
Sam Altman grundade OpenAI tillsammans med Elon Musk 2015.
När grundaren är problemet
Ibland är det storägarna som driver på. Travis Kalanick tvingades lämna VD-posten i Uber i juni 2017, efter krav från fem storägare. Bakgrunden var en rad skandaler om bolagets kultur. Styrelsen hämtade Dara Khosrowshahi från resebolaget Expedia för att städa upp. Vägen tillbaka blev lång. Vid börsnoteringen i maj 2019 föll aktien 7,6% första dagen, och vid årsskiftet hade den tappat över 30%.
Adam Neumann lämnade kontorsuthyrningsbolaget WeWork i september 2019, sedan börsnoteringen havererat. Bolaget hade värderats till 47 mdr dollar i början av året. Fyra år senare ansökte det om konkursskydd.
Jack Dorsey petades som VD för Twitter redan 2008, då styrelsen ansåg att han inte klarade att leda ett snabbväxande bolag. Utan Dorsey växte Twitter från några miljoner användare till en global plattform. Bolaget börsnoterades i november 2013 och kursen steg över 70% första dagen. Sedan stannade användartillväxten av och aktien föll tillbaka.
Jack Dorsey är även VD och grundare för det börsnoterade finansbolaget Block. Foto: Bildbyrån
Sommaren 2015 kallades Dorsey in igen som VD. Han satt kvar till 2021. Året därpå köpte Elon Musk bolaget för 44 mdr dollar.
John Schnatter, grundare av pizzakedjan Papa John’s, avgick som ordförande 2018 efter att ha använt ett rasistiskt ord i ett telefonmöte. Problemet var att Schnatter var en central del av varumärket. Hans ansikte fanns på pizzakartongerna och i reklamen. Fjärde kvartalet 2018 föll försäljningen i Nordamerika med 8%.
De svenska fallen
Det kanske mest kända svenska exemplet senaste åren är SBB. Ilija Batljan lämnade VD-posten den 2 juni 2023 och ersattes av Leiv Synnes från Akelius. Bolaget var då i akut skuldkris.
Ilija Batljan grundade SBB våren 2016. Foto: Bildbyrån
Här gick aktien åt andra hållet. Den handlades upp nära 60% på beskedet. Marknaden såg grundaren som en del av problemet. Lyftet höll inte i sig på lång sikt. I dag handlas SBB-aktien på drygt 2,4 kr, mot toppen 62 kr i november 2021.
Här finns det däremot inte många likheter med Nvidia, vars kärnverksamhet går otroligt starkt.
Peter Carlsson avgick som VD för batteribolaget Northvolt i november 2024, dagen efter ansökan om amerikanskt konkursskydd. Våren 2025 gick bolaget i konkurs i Sverige.
Jonas Birgersson, en av IT-bubblans frontfigurer i Sverige, lämnade VD-posten i Framfab hösten 2000 när kursen kollapsat. Och 1986 föll Refaat El-Sayed i Fermenta, sedan det avslöjats att hans doktorstitel var påhittad. Aktien rasade och bolaget gick under.
Mönstret för aktien
När grundaren tvingas bort för att affären inte går bra, som i SBB, WeWork och Uber, lättar trycket ofta på kort sikt. När grundaren faller på eget uppförande men affären går bra, som i Wynn Resorts, faller aktien direkt.
Nvidia hör till den andra gruppen. Bolaget har haft samma VD sedan starten 1993. Kursreaktionen den här veckan visar att marknaden värderar honom högt.
Skillnaden mot Jobs 1985 är att Apple då hade en VD på plats. Nvidia har ingen känd successionsplan.
Nvidias styrelse uppges förbereda sig för att avsätta grundaren Jensen Huang. Historien visar att aktien kan gå åt båda håll när en grundare tvingas bort. Det avgörande är om grundaren är problemet eller kärnan i bolaget.
I söndags erkände Jensen Huang en otrohetsaffär i ett mejl till de anställda. Samma dag inledde styrelsen en oberoende utredning, efter uppgifter om att han varit måltavla för en utländsk underrättelseoperation.
Under onsdagen rapporterade Wall Street Journal att styrelsen förbereder sig för att avsätta honom, efter uppgifter om ytterligare en relation. Enligt New York Times gäller den en chef som rapporterar direkt till Huang.
Kursfallen i måndags och tisdags sänkte börsvärdet med närmare 10%. Efter WSJ-uppgifterna föll aktien ytterligare 9% i efterhandeln.
Inget är beslutat. Officiellt är Huang kvar som VD medan utredningen pågår. Enligt Fortune kan styrelsen också välja att behålla honom med mindre makt. Den 17 november kommer kvartalsrapporten, och någon efterträdare är inte utsedd.
När grundaren är kärnan
Det mest kända fallet är förmodligen Apple. Steve Jobs förlorade 1985 en maktkamp mot VD:n John Sculley, som han själv hade rekryterat. Jobs lämnade bolaget. När han kom tillbaka 1997 var Apple nära konkurs.
Kasinobolaget Wynn Resorts ligger nära Nvidia i sak. I januari 2018 publicerade Wall Street Journal anklagelser om sexuella övergrepp mot grundaren Steve Wynn. Aktien föll runt 10% samma dag. Wynn nekade, men avgick som VD och ordförande inom två veckor och sålde senare hela sitt innehav.
OpenAI är ett exempel där en styrelse förlorar en sådan maktstrid. Sam Altman sparkades i november 2023. Efter att nästan hela personalen hotat att sluta kom han tillbaka inom fem dagar, och styrelsen byttes ut. Bolaget är dock onoterat.
Foto: Foto: AP/ Jose Luis Magana
Sam Altman grundade OpenAI tillsammans med Elon Musk 2015.
När grundaren är problemet
Ibland är det storägarna som driver på. Travis Kalanick tvingades lämna VD-posten i Uber i juni 2017, efter krav från fem storägare. Bakgrunden var en rad skandaler om bolagets kultur. Styrelsen hämtade Dara Khosrowshahi från resebolaget Expedia för att städa upp. Vägen tillbaka blev lång. Vid börsnoteringen i maj 2019 föll aktien 7,6% första dagen, och vid årsskiftet hade den tappat över 30%.
Adam Neumann lämnade kontorsuthyrningsbolaget WeWork i september 2019, sedan börsnoteringen havererat. Bolaget hade värderats till 47 mdr dollar i början av året. Fyra år senare ansökte det om konkursskydd.
Jack Dorsey petades som VD för Twitter redan 2008, då styrelsen ansåg att han inte klarade att leda ett snabbväxande bolag. Utan Dorsey växte Twitter från några miljoner användare till en global plattform. Bolaget börsnoterades i november 2013 och kursen steg över 70% första dagen. Sedan stannade användartillväxten av och aktien föll tillbaka.
Jack Dorsey är även VD och grundare för det börsnoterade finansbolaget Block. Foto: Bildbyrån
Sommaren 2015 kallades Dorsey in igen som VD. Han satt kvar till 2021. Året därpå köpte Elon Musk bolaget för 44 mdr dollar.
John Schnatter, grundare av pizzakedjan Papa John’s, avgick som ordförande 2018 efter att ha använt ett rasistiskt ord i ett telefonmöte. Problemet var att Schnatter var en central del av varumärket. Hans ansikte fanns på pizzakartongerna och i reklamen. Fjärde kvartalet 2018 föll försäljningen i Nordamerika med 8%.
De svenska fallen
Det kanske mest kända svenska exemplet senaste åren är SBB. Ilija Batljan lämnade VD-posten den 2 juni 2023 och ersattes av Leiv Synnes från Akelius. Bolaget var då i akut skuldkris.
Ilija Batljan grundade SBB våren 2016. Foto: Bildbyrån
Här gick aktien åt andra hållet. Den handlades upp nära 60% på beskedet. Marknaden såg grundaren som en del av problemet. Lyftet höll inte i sig på lång sikt. I dag handlas SBB-aktien på drygt 2,4 kr, mot toppen 62 kr i november 2021.
Här finns det däremot inte många likheter med Nvidia, vars kärnverksamhet går otroligt starkt.
Peter Carlsson avgick som VD för batteribolaget Northvolt i november 2024, dagen efter ansökan om amerikanskt konkursskydd. Våren 2025 gick bolaget i konkurs i Sverige.
Jonas Birgersson, en av IT-bubblans frontfigurer i Sverige, lämnade VD-posten i Framfab hösten 2000 när kursen kollapsat. Och 1986 föll Refaat El-Sayed i Fermenta, sedan det avslöjats att hans doktorstitel var påhittad. Aktien rasade och bolaget gick under.
Mönstret för aktien
När grundaren tvingas bort för att affären inte går bra, som i SBB, WeWork och Uber, lättar trycket ofta på kort sikt. När grundaren faller på eget uppförande men affären går bra, som i Wynn Resorts, faller aktien direkt.
Nvidia hör till den andra gruppen. Bolaget har haft samma VD sedan starten 1993. Kursreaktionen den här veckan visar att marknaden värderar honom högt.
Skillnaden mot Jobs 1985 är att Apple då hade en VD på plats. Nvidia har ingen känd successionsplan.