"Låga fastighetsskatter har bidragit till att höja bostadspriserna. Även om det är politiskt svårt bör skatten på egnahem höjas för att få denna beskattning av dessa tillgångar mer i linje med beskattningen av andra tillgångar", skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorgan i en rapport om Sverige som publicerades på måndagen. OECD skriver att ett alternativ är att ta bort möjligheten till ränteavdrag.

OECD:s förslag avvisades dock snabbt av statsminister Fredrik Reinfeldt på måndagen. Till journalister sade han att en höjd fastighetsskatt skulle förändra många människors privatekonomiska kalkyler.

Reinfeldt sade att regeringen är av uppfattningen att de åtgärder som gjorts för att dämpa hushållens skuldsättning räcker, som amorteringskrav och bolånetak. Statsministern sade att höjd fastighetsskatt är många ekonomers "favoritskatt", men att det inte finns något folkligt stöd för detta.

"Vi tycker vi har hittat en ansvarsfull mellanlinje med vår fastighetsavgift, utan de oberäkneliga marginaleffekter som den tidigare skatten hade", sade Fredrik Reinfeldt.

Fastighetsskatten i Sverige avskaffades formellt den 1 januari 2008 och ersattes av en kommunal avgift. Den kommunala avgiften ska i teorin utgå från bostadens taxeringsvärde, 75 procent av marknadsvärdet, men eftersom det sattes ett avgifttak på 6800 kronor per år och fastighet togs taxeringsvärdets betydelse i princip bort.

Förutom höjd fastighetsskatt tycker OECD att Sverige bör införa reformer för att öka utbudet av hyreslägenheter ocfh för att förenkla byggprocesser och främja ökad konkurrens i byggsektorn.

Ett annat förslag är att fasa ut restriktionerna för hyreslägenheter, inklusive möjligheten att köpa en bostad för att sedan hyra ut den. Dessutom bör hyreskontrollen fasas ut för att få ett system närmare marknadshyror.

Just bostadsmarknaden pekas av OECD ut som en riskfaktor för svensk ekonomi.

"Eftersom en stor del av prisuppgången kan förklaras med fundamentala faktorer som högre reala inkomster och lägre räntor är det långtifrån uppenbart att Sverige har en bostadsbubbla. Men den långvariga prisökningen innebär en risk för att priserna kan sjunka ordentligt, på samma sätt som i många andra OECD-länder", skriver OECD.

OECD räknar med att Sveriges BNP växer 1,2 procent 2012, 1,9 procent 2013 och 3,0 procent 2014, vilket är samma bild som gavs i höstprognosen, Economic Outlook, som publicerades den 27 november. Arbetslösheten väntas uppgå till 7,7 procent 2012, 7,9 procent 2013 och 7,6 procent 2014.

I vårprognosen räknade OECD med att BNP i OECD-länderna skulle öka med 1,6 procent i år och 2,2 procent 2013.