Räntebesked kommer klockan 20.00 svensk tid på onsdagskvällen. Då publiceras också Fedledamöternas nya prognoser om tillväxt, arbetslöshet och inflation samt, inte minst, styrräntan. Därefter, klockan 20.30, håller Fedchefen Janet Yellen presskonferens för mer fördjupade insikter om skälen till räntebeslutet.

I Bloomberg News enkät, bland 105 ekonomer, räknar en överväldigande majoritet, 102 stycken, att intervallet för Fedräntan kommer att höjas med 25 punkter, till 0,25-0,50 procent. Tre tror att intervallet lämnas oförändrat på 0,00-0,25 procent.

Enligt prissättningen i fed funds-terminerna är det för närvarande 76 procents sannolikhet att Fed höjer styrränteintervallet med 25 punkter på onsdag.

Ekonomer har tidigare noterat att det skulle kunna vara problematiskt för Fed att justera räntan för första gången på sju år just i december, då aktiviteten och likviditeten på marknaderna vanligtvis är betydligt lägre än annars. Nu har dock såväl Fed själva som inkommande ekonomiska data, men också minskad marknadsoro, väglett tämligen tydligt i riktning mot att en räntehöjning före årsskiftet är mycket sannolik, vilket borde ha gett utrymme för marknaden att anpassa sig till den sannolika nya verkligheten.

Efter Feds räntebesked i oktober skruvades förväntningarna om en möjlig räntehöjning i december upp tydligt när FOMC i pressmeddelandet tydligt markerade att den skulle utvärdera förutsättningarna för en höjning vid "nästa möte". Och inkommande besked efter detta, data och kommentarer från Fedledamöter, har till största delen förstärkt förväntningarna om att nollränteperioden nu till slut kan vara över, åtminstone för denna gång.

Wall Street Journals Jon Hilsenrath skrev på onsdagskvällen att vid FOMC-mötet så kommer beslutet att höja räntan vara den lätta delen för Fedledamöterna, den svåra delen kan bli att enas om hur den sannolika räntebanan därefter ska signaleras.

Han noterar att givet att marknaden prissätter en så pass hög sannolikhet för att räntehöjningen verkligen ska komma så lär det också bli tolkningen av Feds beskrivning om vad som kommer därefter som blir avgörande för hur marknaden reagerar på beslutet.

Flera Fedledamöter, med chefen Janet Yellen i spetsen, har klargjort att de vill gå långsamt och försiktigt fram innan de höjer räntan på nytt, men det råder oenighet när det gäller om och hur detta ska uttryckas i policyuttalandet efter mötet.

"De vill inte låsa sig vid en förutbestämd åtgärdsbana. De vill ha tillräcklig flexibilitet att agera snabbare, eller inte alls, om de ekonomiska förhållandena motiverar det", skriver John Hilsenrath.

Han tillägger, med stöd av protokollet från FOMC-mötet i oktober, att någon form av signal om att gradvisa höjningar kan leta sig in i onsdagens uttalande, men samtidigt vill Fed undvika en upprepning av räntehöjningsperioden 2004-2006 då de signalerade höjningar i en "avvägd takt" (measured pace).

Enligt flera Fedledamöter låste den signaleringen Fed till regelbundna räntehöjningar med 25 punkter, som inte alltid var anpassade till förändringarna i ekonomin.

Eventuella budskap om "gradvisa" räntehöjningar kan därför komma att förknippas med villkor, som kan fastställa att räntehöjningarna kan bli mer eller mindre gradvisa beroende på hur ekonomin utvecklas. Alternativt kan alla referenser till gradvisa höjningar helt utelämnas till förmån för signaler om att räntebanan avgörs av hur ekonomin och inflationen utvecklas.

Ekonomerna på Morgan Stanley noterar i ett kundbrev att de räknar med att Fed höjer ränteintervallet med 25 punkter, och att det kommer att göras genom att räntan på överskottsreserver (IOER) höjs till 0,50 procent medan räntan på omvända övernatten-repor (ON RRP) höjs till 0,25 procent.

De räknar vidare med att de sammantagna revideringarna i Fedledamöternas prognoser, som redovisas separat i samband med räntebeskedet, kommer att resultera i en flackare implicit räntebana. Fed kommer dock att betona att räntebanan, efter "liftoff", kommer att vara databeroende, och omges av betydande osäkerhet.

Morgan Stanley-ekonomerna konstaterar vidare att det har förekommit mycket diskussioner om hur de finansiella marknaderna kommer att reagera på Feds första räntehöjning på nästan tio år; alltifrån att marknaderna kommer att skaka av sig det till att de globala finansmarknaderna kommer att bryta samman har hörts, men också att det kan leda till starkare tillväxt (att den väcker en "djurisk instinkt").

Men oavsett hur marknaderna reagerar initialt räknar Morgan Stanley med att den efterföljande perioden kan bli något volatil när räntemarknaden försöker att styra in korträntorna i linje med Feds nya intervall. Samtidigt kommer spekulationerna skifta över från om "när" Fed ska höja, till "hur långt" och "hur snabbt" kommer Fed höja.

I utsikterna för 2016 räknar Morgan Stanley med att Fed, efter den första räntehöjningen i december, kommer att avvakta till i juni innan räntan höjs på nytt, även då med 25 punkter.

Därefter kan räntan komma att höjas lika mycket i september och december, vilket i så fall för upp mittpunkten i ränteintervallet till 1,125 procent i slutet av 2016. (Det kan jämföras med Fedledamöternas genomsnittsprognos på 1,375 procent i septemberprognosen)

Morgan Stanleys flackare räntebana baseras på att arbetslösheten kan sjunka mer innan den börjar driva upp inflationen (lägre NAIRU) och att det också dröjer längre innan inflationen når Feds 2-procentsmål.

"Denna flackare bana är också vad vi räknar med att FOMC kommer att leverera i sin summering av de ekonomiska projektionerna (SEP) i ett försök att stärka budskapet om gradualism", skriver ekonomerna.

De noterar dock samtidigt en rad risker som skulle kunna tala för att de efterföljande räntehöjningarna efter "liftoff" kan komma snabbare än väntat:

1, Tröghetslagen: När väl en policyförändring sätts i gång kan den vara svår att stoppa.

2, Accelererande löneökningstakt: Kanske kommer en upprepning av utvecklingen 2005, då lönerna plötsligt började lyfta.

3, Säsongsstörningsproblem: Väderfenomenet El Nino kan sannolikt innebära att vintersäsongen blir mildare än normalt i USA, vilket i sin tur kan leda till att ekonomiska data kommer in på onormalt starka nivåer efter otillräcklig säsongsjustering.

Ekonomerna på Deutsche Bank New York konstaterar i ett kundbrev att marknaden gick in i 2015 med förväntningar om att Fed skulle höja styrräntan. Ett flertal chocker gjorde dock att Fed valde att avvakta både i juni och september, men dessa chocker har nu avtagit och det råder en bred samstämmighet om att Fed nu tar steget vid decembermötet.

"Trots denna konsensus finns en kvardröjande oro för att detta policyskifte är ett misstag. Vi håller inte med; ekonomin är tillräckligt stark för att klara högre räntor", skriver Deutsche-ekonomerna.

Beträffande kommande räntehöjningar tror Deutsche Bank att de kommer att ske gradvis, men att det kanske kan komma mer under första halvåret 2016 än under andra halvåret, givet att inflationen kan börja bromsa in runt mitten av året.

De tillägger att den breda enigheten om att en räntehöjning nu till slut kommer gör att det är osannolikt med några kraftiga initiala reaktioner på de finansiella marknaderna.

"Bortom den första höjningen kommer utsikterna för risktillgångar att avgöras av hur oenigheten mellan marknaden och Fed om takten för och omfattningen av höjningarna kommer att lösas. Risktillgångar bör kunna uppvisa uthållighet 2016 om denna anpassning sker gradvis och ordnat", skriver ekonomerna.