Den globala ekonomin befinner sig i en "farlig ny fas". Aktiviteten har försvagats och blivit mer ojämn, förtroendet har fallit kraftigt den senaste tiden och nedåtriskerna växer. Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin höstprognos som publicerades på tisdagen.

Globalt väntas BNP stiga med 4,0 procent i år och nästa år. Prognosen för 2011 har därmed skrivits ned 0,3 procentenheter och 2012 har sänkts 0,5 procentenheter jämfört med vad IMF räknade med i en prognosuppdatering i juli.

För de utvecklade ekonomierna ser IMF en "anemisk" tillväxt på omkring 1,5 procent i år, följt av 2,0 procent 2012. Men den prognosen bygger på att europeiska politikerna kan begränsa krisen i euroområdets periferi, och att amerikanska politiker klarar balansen mellan att stödja ekonomin och finanspolitisk konsolidering på medellång sikt. Dessutom bör inte volatiliteten på finansmarknaderna öka.

Beträffande tillväxt- och utvecklingsländerna ser IMF att den ekonomiska tillväxten dämpas till en "fortsatt solid" takt på 6 procent 2012.

IMF konstaterar att en global ekonomi som ännu lider av strukturella bräckligheter i år har drabbats av en veritabel "spärreld" av chocker; Japan drabbades av en förödande jordbävning och tsunami och samtidigt växte oroligheterna i en rad oljeproducerande ekonomier. Därutöver stagnerade övergången från offentlig till privat efterfrågan i USA, euroområdet drabbades av omfattande finansiell turbulens, de globala marknaderna drabbades av omfattande utförsäljningar av risktillgångar, och det märks allt fler tecken på att detta spiller över på den reala ekonomin.

IMF skriver att de strukturella problem som möter de krisdrabbade utvecklade ekonomierna har visat sig vara mer svårlösliga än väntat och processen mot att ta fram och implementera reformer är ännu mer komplicerad.

"Utsikterna för dessa ekonomier pekar därmed mot en fortsatt, men svag och guppig, expansion", skriver IMF.

Samtidigt har utsikterna för tillväxtekonomierna blivit mer osäkra, men tillväxten väntas ändå förbli "ganska robust", i synnerhet i de ekonomier som motverkar effekterna av en svagare global efterfrågan med minskade policyåtstramningar.