Under 2009 steg guldpriset med drygt 25 procent vilket ju inte låter så imponerande med tanke på att Stockholmsbörsen under samma period klättrade med 47 procent.

Guldpriset toppade dock redan i början av december förra året och räknat på perioden november 2008 till december 2009 var prisuppgången 70 procent, vilket tydligare illustrerar att guldet har haft en riktigt stark period på sistone.

Sedan toppnoteringen på cirka 1 215 dollar per troy ounce (31,3 gram) har dock utvecklingen vänt nedåt och under början av 2010 har guldpriset hållit sig i närheten av 1 100 dollar.

Inbromsningen för guldpriset följer ett bredare mönster som gäller flertalet råvaror i spåren av den stärkta dollarn. Grovt kan sägas att en starkare dollar innebär att ägare till råvarutillgångar (som inte lever i USA) kan nöja sig med färre dollar som betalning och ändå få ut samma pris när de växlar över till sina lokala valutor. Dollarpriset på råvaror faller därför i takt med att dollarn stärks.

"Dollarn har ju kommit tillbaka en del i takt med att vi sett tecken på att tillväxten kommit igång i USA och att räntehöjningarna där ser ut att dröja. Det har gjort att guldet tappat något efter en lång period av styrka", konstaterar Swedbanks råvaruexpert Jörgen Kennemar.

Det är dock inte bara en bättre utveckling i USA:s ekonomi som ökat intresset för dollarn. En starkt bidragande orsak till förstärkningen är också en flykt från euron i spåren av de ekonomiska problemen i de så kallade PIGS-länderna (Portugal, Italien, Grekland och Spanien).

Bidragande till såväl den stärkta dollarn som till en ökad oro kring råvarupriserna är även tecknen på att Kinas regering trampar allt hårdare på bromsen i ekonomin. En inbromsning i Kina vore inte bra för några metallpriser eftersom Kina de senaste åren med hjälp av en frikostig kreditgivning hållit en mycket hög tillväxttakt och varit en storkonsument av råvaror.

Jörgen Kennemar räknar med att guldet kan komma att förbli under press den närmaste tiden.

"På kort sikt tror vi att guldpriset kan komma att fortsätta falla tillbaka. Med tanke på problemen i Europa, exempelvis i Grekland, så bör intresset för dollar vara fortsatt stort", säger han.

Harald Sverdrup, som är ordförande för Guldcentralen som köper och säljer investeringsguld, och även professor i Kemiteknik vid Lunds universitet, ser också en risk för en fortsatt skakig tid för guldpriset.

"Marknaden kommer fortsätta att vara nervös på grund av utvecklingen för valutorna och för hur olika stater ska hantera de enorma skuldberg som byggts upp, så priset kan nog fortsätta att gå lite upp och ned", säger han.

"På lång sikt finns det dock inte mycket som talar för att priset ska ned. Om du ser till försörjningsbalansen, hur mycket som efterfrågas och hur mycket som finns, så indikerar den ett pris på över 1 500 dollar på några års sikt. Det är en trend som pågått oerhört konsistent under tio års tid", fortsätter Harald Sverdrup.

En faktor som väntas öka efterfrågan på guld igen är hotet om stigande inflation i Kina och även i USA om återhämtningen fortsätter i landet. Guld är en traditionell tillflyktsort när pengarnas värde urholkas.

Att Kinas regering trampar allt hårdare på bromsen för utlåningen i landet tyder på att inflationshotet börjar bli allt mer överhängande. Och i USA väntas Federal Reserve låta räntan ligga kvar på dagens låga nivåer under större delen av året, något som ökar risken för att man i slutändan tillåter inflationen att stiga allt för mycket.

"Vi märker en ökad oro för inflation framför allt i Kina och på lite längre sikt så skulle den oron kunna innebära att nedgången vi ser för guldet blir relativt kortvarig och att efterfrågan återigen ökar", säger Jörgen Kennemar.

En annan faktor som skulle kunna få guldet att stiga igen är en ökad efterfrågan. Enligt siffror från World Gold Council ökade efterfrågan på guld med 15 procent bara under det andra kvartalet förra året.

"En faktor som hjälpte guldpriset under förra året var att flera asiatiska centralbanker köpte guld som ett sätt att minska sin exponering mot amerikanska statsobligationer. Frågan är om det kommer att fortsätta", säger Jörgen Kennemar.

En ökad efterfrågan och stigande pris har också lett till att producenterna ökat sitt utbud. Enligt en undersökning från Pricewaterhousecoopers ökade utbudet med 11 procent under förra året. Harald Sverdrup ser dock inte några stora möjligheter för producenterna att öka utbudet så mycket mer.

"De kanske kan öka produktionen med 5-10 procent till. Mycket mer än så går inte att få fram", säger han.