Vid Riksbankens senaste räntemöte i förra veckan lät direktionen räntan vara oförändrad på 1,0 procent. Detta trots att Sveriges inflation är noll. Allt fler har börjat höja på ögonbrynen, inte minst på grund av att Riksbanken börjat anföra argument för sin beslut som egentligen inte hör till Riksbankens mål.

Att Riksbanken börjat tala om till exempel hushållens skuldsättning som en beslutsgrund för styrräntan är skapar osäkerhet på marknaden, när skuldsättningen egentligen inte ingår Riksbankens mål. Det enda officiella målet Riksbanken har är att hålla inflationen på 2 procent.

Riksbankens verksamhet, inklusive målet för penningpolitiken, borde bli föremål för en bred utredning. Det säger nu Riksbanksfullmäktiges vice ordförande, socialdemokraten Sven-Erik Österberg till nyhetsbyrån Reuters.

Han säger atthan personligen tycker att det inte "vore fel" att ta ett helhetsgrepp över Riksbanken utifrån vad man vet nu och de erfarenheter som gjorts.

"Vi har juen ordning för Riksbanken som är ungefär 15 år gammal, och det har ju samlats en del erfarenheter", säger Österberg till Reuters

Han tycker att en utredning borde se över Riksbankens mål för penningpolitiken som är definierat som att hålla konsumentprisinflationen (KPI) på 2 procent.

"Ja, det tyckerjag ska ingå i en sådan del. Är det optimalt som det har varit, eller borde andra parametrar vägas in för att penningpolitiken skulle bli ännu effektivare? Och vad ska man uppnå i det här?", frågar han sig.

Även ekonomer på marknaden ställer sig frågana till Riksbankens agerande.

"Man blir osäkerpå om skuldsättningen är en faktor i bedömningen och på vilket sätt man väger in den", säger Danske Banks chefsekonom Roger Josefsson trill di.se.

Nordeas chefsekonom AnnikaWinsth är också kritisk, enligt di.se.

"Det är svårtatt veta vilka mål som Riksbanken fattar beslut på. Det finns en osäkerhet kring vilka parametrar man tittar på", säger hon men poängterar samtidigt att Riksbankens verktygslåda behöver ta hänsyn till skuldsättningen.