Enligt SME Direkts enkät bland 14 analytiker räknade 13 med att styrräntan skulle lämnas oförändrad medan en väntade en sänkning med 0,25 procentenheter.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 16 december 2013, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Direktionen var oenig i såväl beslutet om reporäntan som beslutet om räntebanan. Karolina Ekholm och Martin Flodén ville sänka till 0,50 procent och reserverade sig därmed också mot räntebanan.

Karolina Ekholm förordade en räntebana som ligger på 0,5 procent i ungefär ett år, och som sedan gradvis höjs till cirka 2,2 procent i slutet av prognosperioden.

Karolina Ekholms motiv är att hennes räntebana ger en högre prognos för KPIF-inflation och lägre prognos för arbetslösheten, vilket utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Martin Flodén förordade en räntebana som ligger på 0,5 procent ungefär ett år och att reporäntan sedan höjs gradvis mot räntebana i den penningpolitiska uppföljningens huvudscenario.

Martin Flodén motiverar sin reservation med att en sådan räntebana skulle medföra en prognos där KPIF-inflationen snabbare återgår till 2 procent.

"Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå i ungefär ett år. Först när inflationen tagit fart är det lämpligt att börja höja räntan. Reporäntebanan är något nedjusterad och avspeglar en större sannolikhet för en räntesänkning i närtid, jämfört med bedömningen i februari", skriver Riksbanken.

Enligt räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen väntas reporäntan bottna på 0,65 procent under fjärde kvartalet 2014 för att därefter stiga till 0,73 procent första kvartalet 2015 och 0,90 procent andra kvartalet 2015.

I den penningpolitiska rapporten i februari väntades reporäntan bottna på 0,71 procent under perioden tredje till och med fjärde kvartalet 2014, för att därefter stiga till 0,89 respektive 1,25 procent under första och andra kvartalet 2015.