Sedan drygt fyra år stimulerar Riksbanken den svenska ekonomin genom att hålla reporäntan låg, och på så sätt motverkar penningpolitiken att inflationen blir för låg. Men vinsterna av att stimulera ekonomin ytterligare måste vägas mot de kostnader som kan uppstå till följd av detta i framtiden.

Det skriver riksbankschefen Stefan Ingves i ett förord till Riksbankens årsredovisning för 2012.

"Min erfarenhet av ekonomiska kriser i Sverige och i vår omvärld säger mig att hög skuldsättning inte kan ignoreras, oavsett om det gäller skulder i den privata eller den offentliga sektorn", skriver riksbankschefen.

Han tillägger att när hushållen har stora skulder blir de sårbara för konjunkturnedgångar, räntehöjningar eller prisfall på bostäder. Med mindre kvar i plånboken köper hushållen mindre, efterfrågan i ekonomin minskar och företagen tvingas att säga upp anställda.

"Hög skuldsättning gör alltså ekonomin skör, vilket kan få svåra konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en stigande arbetslöshet. I Spanien, Irland och USA brottas man sedan flera år tillbaka med sådana konsekvenser. Jag framförde därför vid flera tillfällen att vi måste göra vad vi kan för att svenska hushåll och den svenska ekonomin inte ska hamna i en liknande situation", skriver Stefan Ingves.

Han påpekar att om Riksbanken inte tar hänsyn till skuldsättningen hos hushåll och företag så kan konsekvenserna bli allvarliga.

"Vi beslutade därför under året att hålla räntan på en nivå som gör att vi kan nå inflationsmålet och stabilisera sysselsättningen i ett lite mer långsiktigt perspektiv samtidigt som vi tar hänsyn till riskerna för finansiella obalanser", skriver Stefan Ingves.

Riksbankschefen skriver också i förordet att den svenska ekonomin under 2012 visade motståndskraft mot skuldkrisen i euroområdet och den åtföljande oron på de finansiella marknaderna.

Kreditförsörjningen i Sverige fungerade också väl under hela året, svenska banker hade tillgång till marknadsfinansiering och kunde finansiera sig till lägre pris än många andra europeiska banker. De hade inte heller några problem med att förse svenska hushåll och företag med krediter.

"Till skillnad från många andra centralbanker behövde vi därför inte vidta några åtgärder för att stimulera ekonomin genom att öka likviditeten i banksystemet", skriver Stefan Ingves.