Bostadspriserna har stigit ordentligt under året till följd av det låga utbudet av bostäder i förhållande till efterfrågan, de låga räntorna (som bidragit till billiga bolån) och hushållens alltmer positiva syn på den ekonomiska utvecklingen.

Och räntesänkningen idag bör leda till ännu billigare bolån och högre bopriser.

Det betyder att det kommer att krävas större lån för att kunna köpa en bostad vilket i sin tur driver upp hushållens skulder.

Riksbanken konstaterar att en särskilt besvärlig situation skulle kunna uppstå om hushållens förväntningar om framtida boräntor påverkas i alltför hög grad av det nuvarande låga ränteläget. Banken upprepar att hushållens förväntningar om boräntor på fem års sikt är "lägre än vad som är förenligt med Riksbankens antagande om reporäntan på lång sikt".

"Låga förväntningar om boräntor kan bidra till en förstärkt trend uppåt i både bostadspriser och skuldsättning. Om hushållen skulle minska sina skulder snabbt finns risk för att arbetslösheten stiger kraftigt och att det uppstår långvariga svårigheter att stabilisera inflationen runt inflationsmålet", skriver Riksbanken.

Enligt Riksbankens bedömning kommer bankernas riskvikter på bolån höjas från 15 till 25 procent, i enlighet med Finansinspektionens kommunikation.

"Denna åtgärd bör på sikt bidra till att öka motståndskraften i det finansiella systemet. Den bedöms också i någon mån bidra till att hushållens skuldsättning dämpas", skriver Riksbanken.

Den tillägger att denna åtgärds effekter på skuldsättningen är "mycket svårbedömda". Om makrotillsynen framöver leder till att riskerna förknippade med hushållens skulder minskar skulle de penningpolitiska avvägningar som hänger samman med dessa risker underlättas.

Enligt Riksbankens bedömning kommer dock sannolikt flera politikområden att behöva hjälpas åt för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning, speciellt om det skulle visa sig att bostadspriser och skuldsättning ökar snabbt.

"Riksbanken kommer därför, precis som tidigare, att följa och analysera risker och motståndskraft i det finansiella systemet och se hur dessa påverkar den allmänna ekonomiska utvecklingen och därmed penningpolitiken", skriver Riksbanken.