Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 2,00 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 15 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 4 juli 2011, då den höjdes med 25 punkter.

Direktionen var enig i sitt räntebeslut på tisdagen, medan Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig mot räntebanan och förordade en lägre räntebana.Räntebanan visar nu en reporänta på 2,1 procent i fjärde kvartalet, vilket är en sänkning jämfört med den tidigare siffran på 2,3.

Oron för den statsfinansiella situationen i omvärlden har ökat och de globala tillväxtutsikterna har försämrats. Inbromsningen i svensk ekonomi väntas därmed bli mer uttalad jämfört med bedömningen i juli, skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.

I den pennningpolitiska rapporten i juli bedömde Riksbanken att tillväxten i den svenska ekonomin skulle avta under året. De sämre utsikterna i omvärlden bidrar nu till att göra inbromsningen något kraftigare.

Såväl hushåll som företag agerar mer försiktigt och utvecklingen på arbetsmarknaden bromsar in. Men under nästa år väntas den svenska tillväxten stiga igen. En förutsättning är dock att beslut om finanspolitiska åtgärdsprogram fattas i omvärlden och att förtroendet återvänder hos hushåll och företag.

Riksbanken skriver vidare att inflationstrycket i svensk ekonomi är lågt. KPI-inflationen är visserligen fortfarande relativt hög till följd av stigande bostadsräntor, men den underliggande inflationen är låg.

Inflationstrycket väntas öka gradvis under de närmaste åren när de lediga resurserna i ekonomin minskar och löneökningstakten stiger. En förutsättning för inflationsprognosen är dock att lönebildningen, på samma sätt som de senaste 15 åren, resulterar i löneökningar som är förenliga med inflationsmålet.

Eftersom inbromsningen i svensk ekonomi nu beräknas bli mer uttalad bedömer Riksbankens direktion att det är lämpligt att nu lämna reporäntan oförändrad på 2 procent och skjuta fortsatta höjningar något framåt i tiden. Med en lägre reporäntebana stabiliseras inflationen successivt runt målet på 2 procent och resursutnyttjandet kring en normal nivå, skriver Riksbanken.