Därför vill Riksbankens direktion och fullmäktige att det tillsätts en eller flera utredningar för att se över det finansiella regelverket.

Stefan Ingves konstaterar att givet den period som varit och givet vad Riksbanken har gjort på senare år, och som andra också har gjort, i samband med den finansiella krisen så finns det uppenbara skäl att se över regelverken.

"Hur ser då våra regelverk ut... Då kan man konstatera när man läser riksbankslagen att den är väldigt tydlig och precis när det gäller prisstabilitet, men väldigt allmänt hållen när det gäller att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende", säger Stefan Ingves.

"Vad vi har sagt är att är att det kan vara väl värt att man tar sig en funderare på om man på något sätt kan göra detta lite tydligare och lite skarpare, i varje fall att man tänker igenom vad är detta - och vad kan man förvänta sig i dagens läge att en centralbanks roll ska vara", fortsätter han.

Stefan Ingves konstaterar att när Riksbankslagen en gång kom till stånd så fokuserades arbetet i första hand på frågor om prisstabilitet och en självständig centralbank. Det var frågor som var viktiga i förhållande till Sveriges medlemskap i EU. Frågor om finansiell stabilitet var uppe på bordet även då, "men vad det innebär mer i detalj är inte riktigt klart, och då väcks ju också frågor om vem gör vad".

Det vaga regelverket har inte inneburit att Riksbankens arbete under krisen har begränsats.

"Vi har inte känt oss begränsade, vi har alltid gjort vad vi har ansett oss behöva göra. Men när man nu har en oerhört intensiv internationell diskussion om det här med finansiell stabilitet, och vem som gör vad, då har vi tyckt att det också är rimligt att man tittar på det ifrån svenska förhållanden", säger Stefan Ingves.

"Räcker det att säga att vi ska främja, och i så fall, vad är det vi ska främja. Det är ju inte klarlagt", fortsätter han.

Riksbanken konstaterar i sin framställan till riksdagen bland annat att banken har använt de penningpolitiska verktygen för att värna den finansiella stabiliteten och minska effekterna av den finansiella krisen. Nu anser man att det bör analyseras om Riksbanken bör ges särskilda verktyg som får användas "i det isolerade syftet att främja stabiliteten i det finansiella systemet oavsett om det behövs för att uppfylla prisstabilitetsmålet eller inte och oavsett om det råder ett finansiellt krisstillstånd eller inte".

Stefan Ingves menar att man bör titta på finansiell stabilitet ur två lägen.

"Det ena är finansiell stabilitet i så måtto att det ser okej ut nu, men om det och det fortsätter då kan det bli problem längre fram, och det vill vi undvika. Sedan är det finansiell stabilitet i ett annat läge, när det har gått snett - vad gör man då, under vilka villkor kan man låna ut eller ingå swapavtal eller vad man vill göra", säger han.

"Det gäller att kunna hantera finansiella stabilitetsfrågor under vad man kan betrakta som till synes normala förhållanden, sedan har du finansiell stabilitet som är en ren krishantering", förtydligar riksbankschefen.

Stefan Ingves lyfter fram Riksbankens swapavtal med Lettland på ett sådant tillstånd.

"Om vi inte hjälper till i Lettland, kan man mycket väl tänka sig ett scenario där det leder till bekymmer på växelkurssidan. Och på den vägen får man in bekymren i det svenska finansiella systemet, och om så skulle ske så blir det ju penningpolitik av det", säger han.

Beträffande situationen i Baltikum började Riksbanken varna för att det skulle kunna skapa problem redan 2005, och varningarna upprepades i flera stabilitetsrapporter efter det.

"Samtidigt är det ju så att under den resan så har vi egentligen inte några verktyg", säger Stefan Ingves.