I november var börsklimatet fortsatt positivt och Stockholmsbörsen steg 3,6 procent. Flera europeiska börser dominerade månadens vinnarlista, vilket är ett styrkebesked efter terrordåd och stundande flyktingkris. Troligtvis är det ECB:s räntebesked den 3 december som varit drivkraften.

Den största efterfrågan på ETF:er märktes främst i amerikanska aktier, enligt uppgifter från ETF.com, oberoende specialist för börshandlade fonder. Amerikanska aktier och amerikanska obligationsstrategier attraherade inflöden på mer än 226 miljarder kronor.

Investerarna köpte ETF:er med inriktning mot amerikanska small cap- och mid cap-bolag i störst utsträckning. Mest populära ETF:er var Ishares Russell 1000 och Ishares Russell 2000, som hade inflöden på 22 respektive 21 miljarder kronor. Ishares är en typ av ETF:er utgivna av Blackrock.

ETF:er med inriktning mot S&P 500-index som speglar de 500 största bolagen i USA lyckades attrahera betydligt mindre kapital, drygt 8 miljarder kronor.

Amerikanska företagsobligationer hade nettoinflöden på knappt 23 miljarder kronor under månaden. ETF:er med inriktning mot övriga utvecklade länder var populära under november med nettoinflöden knappt 23 miljarder kronor.

Tidigare under året har trenden varit stark för europeiska strategier. Nu verkar ETF-investerarna sprida riskerna då man även tar positioner i andra utvecklade ekonomier som Japan, Sydkorea, Hongkong och Australien.

Så varifrån kom pengarna? De stora utflödena under november noterades i börshandlade fonder med exponering mot amerikanska statsobligationer med kort löptid. Mest såld var Ishares 1-3 Year Treasury Bond.  I toppen bland ETF:er på säljsidan var guld.

Bland de mest sålda ETF:erna var tillväxtmarknader i november. Tillväxtmarknader har haft stora utflöden under 2015, i september och oktober vände kapitalet och vi såg nettoinflöden.

De trender i kapitalflöden vi sett i november kan tolkas som att investerarkollektivet ökar risken i sina portföljer inför den amerikanska centralbanken FED:s förmodade första räntehöjning på sex år senare i december.

Försöker man på sig en analys av investerarnas agerande kan man tolka flödena till amerikanska investeringar som att de räknar med en starkare dollar.

Investeringar i små- och medelstora bolag är oftast inte så exportorienterade och arbetar mycket på den lokala amerikanska hemmamarknaden. De är inte lika påverkade av en svag eller stark amerikansk dollar.

Att investerarna söker risk bekräftas av att de samtidigt säljer amerikanska statsobligationer och guld, som historiskt är säkra hamnar.

Mycket av kapitalet verkar leta sig hem till USA igen vilket kan tyda på att man tror på svagare euro, som minskar avkastningen på euroinvesteringar, och på marginalen har Europa terrordåd och en flyktingkris att hantera.

Vid val av företagsobligationer som ger en hygglig avkastning tycks investerarna tro att amerikanska statsobligationer kommer att få det kämpigt i en miljö med ökade räntor från Federal Reserve under 2016.