Academedias valberedning föreslår att Annie Lööf väljs in i styrelsen på årsstämman den 2 december. Det framgår av ett pressmeddelande från bolaget. Lööf var Centerpartiets partiledare mellan 2011 och 2023 och näringsminister i tre år.

Även Fredrik Rågmark föreslås som ny ledamot. Han var VD för Medicover i 25 år. Ann-Marie Begler och Hilde Britt Mellbye lämnar styrelsen.

Lööf sitter i dag bland annat i styrelserna för GreenIron H2 och Nordbex. Hon säljer också rådgivning och föreläsningar via sitt eget bolag. Hon äger för tillfället inga aktier i Academedia, enligt valberedningen.

Positivt för Academedia

Valet av Lööf knappast en slump. Academedia är Europas största utbildningsföretag och lever till största delen på skattepengar. Ett vinstförbud i skolan skulle slå direkt mot affärsmodellen.

Valberedningen lyfter just hennes kunskap om regelverk.

"Hennes erfarenhet av ledarskap, strategiska frågor och regulatoriska miljöer blir ett viktigt tillskott till styrelsen", säger valberedningens ordförande Rune Andersson i pressmeddelandet. Anderssons ägarbolag Mellby Gård är största ägare i Academedia med runt 25% av aktierna.

Tajmingen är också intressant. Socialdemokraterna vill förbjuda vinster i skolan. Utan Centerpartiets 25 mandat blir det svårt för Magdalena Andersson att bilda regering.

Academedias aktie har gett 97% inklusive utdelningar på fem år. Stockholmsbörsen har gett 42% under samma tid.

Centern säger nej

Centerpartiet kommer inte att gå med på ett vinstförbud i skolan. Det sa partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist i en utfrågning i SVT inför valet.

"Ska man ha aktiebolag måste det finnas möjlighet att göra en rimlig vinst", sa hon då.

Lööf har varit med om den här förhandlingen förut. Enligt Aktuellt i Politiken var det hon som stoppade ett vinstförbud när C senast förhandlade med S och MP.

Med henne i styrelsen får Academedia någon som känner partiet och dess förhandlare inifrån. Och Centerns nej gör ett vinstförbud mindre troligt, så länge partiet behövs för en S-ledd regering.

Persson sticker ut

Lööf är inte den enda politikern som ger sig in i börsbolag. Vi har kollat hur det gått för en rad andra politiker som gjort samma resa.

Göran Persson är det tydligaste exemplet på en ex-politiker som lyckats på börsen. Den tidigare S-ledaren och statsministern blev ordförande i Swedbank 2019, efter bankens penningtvättsskandal.

Aktien har gett 173% inklusive utdelningar på fem år.

Fastigheter rasade

Fredrik Reinfeldt sitter sedan 2021 i styrelsen för fastighetsbolaget Heimstaden. Bolagets preferensaktie har tappat 30% på fem år, inräknat utdelningarna. Utdelningen har varit stoppad sedan våren 2024.

Värre har det gått för Fastator, där Carl Bildt och förra S-ministern Björn Rosengren har suttit i styrelsen. Aktien har tappat 98% på fem år.

Peter Norman, tidigare finansmarknadsminister, var ordförande i Oscar Properties mellan 2019 och 2024. Under hans tid föll aktien nästan 100% och bolaget gick i konkurs hösten 2024.

Konkurs och kollaps

Förra finansministern Anders Borg satt i Viaplays styrelse när bolaget kollapsade 2023 och 2024. Aktien har tappat 99% på fem år. Borg har själv sagt att han förlorat flera miljoner kronor på sina aktier. I dag är han ordförande i statliga LKAB. Anders Borg var styrelseledamot i Kinnevik 2017–2019. Han lämnade sin post efter att ett olämpligt beteende på en privat fest uppmärksammats i media. Borg blev rådgivare åt fondbolaget East Capital 2019.

Pär Nuder, finansminister för S, satt i styrelsen för energilagringsbolaget Azelio. Bolaget gick i konkurs och aktieägarna förlorade allt.

Svagt facit

Affärsvärlden gick 2023 igenom 17 börsbolag med kända ex-politiker i styrelsen. Tendensen var tydligt negativ.

Det betyder inte att politikerna sänkte aktierna. Många av bolagen var fastighetsbolag eller förlustbolag som drabbades hårt när räntorna steg 2022. Frågan är snarare vilka bolag som söker sig till politiker, och varför.

För Academedia är svaret tydligt. Bolagets största risk sitter i riksdagen, inte på marknaden.