Varför är läkemedelsbolag

defensiva? Det är en av flera intressanta följdfrågor som läsare mailat till redaktionen efter makroskolans första tre avsnitt, som publicerades i början av sommaren. I fjärde avsnittet får du svaren.

Fråga 1: Vad är det som gör att till exempel läkemedels-, tobaks- och telekombolag är defensiva

?

Svar: Defensiva kallas

bolag som inte anses påverkas mer än nämnvärt av konjunkturen, en annan vanlig benämning är stabila bolag. Konsumenterna fortsätter normalt att köpa läkemedel, tobak, energi och sannolikt även teletjänster som tidigare även om det är dåliga tider men drar ner på annat som inte är lika nödvändigt. Kurserna påverkas även av investerarnas stigande intresse för defensiva aktier när konjunkturen vänder ner.

Fråga 2: Varför stiger guldpriset när börsen sjunker?

Svar: Priset på guld

styrs framförallt av investerarnas efterfrågan och utbudet. Världens produktion av guld minskar men utbudet påverkas även av hur mycket världens centralbanker väljer att sälja från sina reserver.  Många investerare väljer i oroliga tider att, i rädsla för börsras, finansiell kollaps och urholkade valutakurser, att köpa guld och andra ädla metaller eftersom de anses ha ett mer bestående värde.Snabbt stigande guldpriser brukar därför ses som en indikation på sämre tider. För att motverka det kan centralbankerna sälja av en del av sina reserver.Guld är därför sällan någon kursraket men det brukar kunna vara en trygg hamn att vila, som sänker risken i portföljen.

Fråga 3: Varför är det bra att investera i råvaror som vete eller koppar när konjunkturen viker?

Svar: När det gäller råvaror,

vars priser inte påverkas så mycket av investerarnas spekulationer, handlar det framförallt om att prisutvecklingen har liten eller ingen korrelation till kurserna på aktiemarknaden vilket gör att råvarorna fungerar som risksänkare.

Fråga 4: Är det först

och främst de amerikanska siffrorna som jag ska hålla kolla på för att avgöra var i konjunkturen vi i Sverige befinner oss?

Svar: Svensk ekonomi är väldigt beroende av vad som händer i utlandet, framförallt i USA. Topparna i den svenska konjunkturcykeln samvarierar normalt med den amerikanska, men med en eftersläpning på ett par, tre kvartal. Så, ja, de amerikanska siffrorna är väldigt viktiga men jag tycker nog att du bör försöka hålla koll på de svenska också.

Fråga 5: Hur mäts PPI?

Svar: PPI mäter prisförändringarna i producent- och importleden. Priserna mäts i det första distributionsledet när varorna levereras från svenska producenter eller när varorna importeras. Prisuppgifterna samlas in från omkring 1200 företag och är beräknade exklusive moms och varuskatter. PPI är ett inflationsmått i producentledet där till exempel stigande råvarupriser ger utslag. Om PPP stiger kommer normalt även KPI att stiga så småningom.                                                                                                                            

Fråga 6: Har ni några bra tips på källor om jag vill lära mig mer om vad som styr börsen och konjunkturen?

Svar: En bra och grundläggande bok som blivit något av en klassiker på området är Klas Eklunds bok Vår Ekonomi.

Det finns också några webbsidor som kan vara värda att titta närmare på:

Konjunkturinstitutet (www.konj.se)Aktiespararna (www.aktiespararna.se)Riksbanken (www.riksbank.se) (läs gärna utskrift av tal för riksdagen och liknande ¿ där ges ofta bra och grundläggande förklaringar omkring vad som händer i ekonomin).

Sedan hittar du naturligtvis en massa siffror på SCB:s hemsida (www.scb.se) men tyvärr så förklaras statistiken inte alltid så bra som man skulle kunna önska.

Många banker har duktiga makroekonomer som också är bra skribenter, bland annat Swedbank (www.swedbank.se).

Du hittar en hel del amerikansk statistik i svenska tidningar men om du vill ha mer kan du besöka Bureau och Economic Analysis hemsida (www.bea.gov) eller den amerikanska centralbanken (www.federalreserve.gov).