Även om tremånadersräntan alltjämt är den mest populära bindningstiden bland svenska bolånetagare så visar ny statistik från SBAB att allt fler väljer att låsa räntan på något års sikt.

I mars minskade andelen som valde den kortaste bindningstiden, tremånadersräntan, för femte månaden i rad. 

Samtidigt ökade bindningstider på ett till fyra år till en andel på 28 procent vilket är den högsta noteringen sedan 2012.

Att fler väljer att binda räntan tyder på att bolånetagarna ser en viss risk för ränteuppgång. Det hävdar Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

”Räntebindningstiderna som ligger mellan ett och fyra år ökar i popularitet på bekostnad av både tremånaders- och femårsräntan, (och längre) vilket jag tolkar som en signal om att några ser att korta räntan bottnat och att risken för ränteuppgång stigit något”, säger han till Placera och tillägger:

”Men det signalerar också att de flesta inte vill binda upp sig för så lång tid, det vill säga att risken för kraftiga ränteuppgångar bedöms som väldigt liten.”

Att allt fler överger de riktigt långa bindningstiderna, till förmån för de kortare, betyder att framtida ränteförändringar kan få ett snabbt genomslag i bolåntagarnas privatekonomi.

”För den som väljer den allra kortaste bindningstiden finns det en risk att korta räntan sticker iväg, även om den är liten med tanke på den låga inflationen och Riksbankens signaler, men man kan aldrig vara säker”, varnar Tor Borg.

Så hur ska man tänka, vilka risker finns det för den som väljer kort bindningstid?

”På lite sikt (något år) bör de flesta räntorna ligga betydligt högre än i dag. Den som binder på ett två eller tre år, riskerar att bindningen löper ut när räntenivån är avsevärt högre än idag", säger Tor Borg och fortsätter:

"Rent allmänt tycker jag att man antingen ska ha kortast möjliga eller välja riktigt långa bindningstider (fem år eller längre). Alternativt kombinera.”