Enligt regeringens nya prognoser väntas det offentliga finansiella sparandet uppgå till -1,6 procent av BNP 2009, till -2,5 procent i år, till -0,9 procent 2011, till +0,3 procent 2012 och +1,4 procent 2013.

Det sade finansminister Anders Borg vid en pressträff på onsdagen.

I den senaste prognosen, den 4 december 2009, räknade regeringen med att det finansiella sparandet skulle uppgå till -1,7 procent av BNP 2009, till -2,8 procent i år, till -1,7 procent 2011 och till -0,5 procent 2012.

Bakom den starkare prognosen ligger en starkare arbetsmarknad och mer positiva hushåll, som ökar sin konsumtion. Detta medför att utgifterna minskar och intäkterna ökar.

"Förstärkningen av de offentliga finanserna ger vid handen att det föreligger ett visst och begränsat utrymme att förstärka krispolitiken. Inriktningen bör vara att förstärka jobbpolitiken och mildra effekterna av krisen bland dem som påverkats tydligt", säger Anders Borg i ett pressmeddelande.

Vid pressträffen sade Anders Borg att det föreligger ett "visst begränsat utrymme för ytterligare åtgärder" inför den ekonomiska vårpropositionen. Det gäller då pensionärer och barnfamiljer med svag ekonomi, sade han.

Enligt prognoserna räknar regeringen nu med en budgeteringsmarginal på 29,5 miljarder kronor för 2010, på 53,5 miljarder kronor för 2011 och på 66,3 miljarder kronor för 2012. Det innebär ordentliga upprevideringar jämfört med prognoserna i december förra året på 22,4, 41,4 respektive 55,5 miljarder kronor.

Finansministern betonade dock att osäkerheten är stor när det gäller prognoserna för de senare åren och därför är det viktigt att inte inteckna utrymmet redan nu. På kort sikt sikt bör dock konjunkturen och den inhemska efterfrågan stöttas.

"Hur stort (reform)utrymmet blir är avhängigt att vi får en minskning av förtidspensionerna och att arbetsmarknaden fortsätter att förbättras", sade Anders Borg.

Sedan regeringens senaste prognos för de offentliga finanserna i december har framförallt skatteintäkterna ökat mer än väntat, och då främst momsintäkterna som blivit "väsentligt bättre" än regeringen räknat med.

Finansministern sade att det är rimligt att tro att de svenska hushållen kommer att fortsätta öka sin konsumtion framöver och motiverade detta med att Sverige har en trovärdig finanspolitik, ljusare utsikter för tillväxt och arbetsmarknad, skattesänkningar och låga räntor, ett högre hushållssparande i utgångsläget och dessutom ett mindre fall i tillgångspriserna än i andra länder.

Dessutom har den förbättrade konjunkturbilden lett till att kostnaderna för arbetslösheten inte blivit så höga som väntat. Han konstaterade att de två senaste utfallen för arbetslösheten kommit in "snäppet" lägre än regeringen och andra prognosmakare räknat med.

När det gäller utgifterna för sjukpenning gör regeringen bedömningen att dessa har stabiliserats, samtidigt som inflödet till förtidspensionen väntas bli lägre under de kommande åren. Här har det skett en "påtaglig förskjutning".

Utgifterna för aktivitetsstöd har ökat kraftigt från 62 miljarder kronor 2008 till en beräknad topp på 210 miljarder kronor i år, vilket visar att "vi möter krisen på ett traditionellt nordiskt sätt", enligt finansministern.

"Det är en väldig kraft i svängningarna i svenska offentliga finanser& Men om man för en politik som leder till ökad sysselsättning ökar man också möjligheterna för reformer", sade han.