Det blir reformer för drygt 20 miljarder kronor, som fullt ut finansieras av skattehöjningar.

"Det är inget som är några större överraskningar. Det mesta har annonserats och det som annonserats är i linje med förväntningarna. Budgeten är balanserad, den ger varken ett lyft eller stramar åt ekonomin. Det finns inget i den som gör att vi ändrar våra prognoser för 2015 i någon större utsträckning", säger Torbjörn Isaksson, chefanalytiker vid Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

Finansminister Magdalena Andersson avslöjade tidigare i veckan att budgeten kommer att innehålla reformer på "en bit över" 20 miljarder kronor, som ska vara fullt ut finansierade.

Regeringen har under de senaste veckorna också presenterat i stort sett hela budgeten, även om någon liten överraskning nog kan finnas kvar.

Bland de större satsningarna återfinns bland annat traineeprogram för unga, skola och utbildning, höjt tak i a-kassan och pengar till ökad bemanning i äldrevården. Dessutom ska pensionärerna få sänkt skatt och det kommer att tillföras resurser till infrastruktur och bostäder.

Finansieringen kommer i första hand komma från en höjning av den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga, som i ett första steg drar in ungefär 10 miljarder kronor till statskassan nästa år.

Dessutom har regeringen gjort klart att jobbskatteavdraget kommer att trappas ned för dem med högre inkomster och att uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt kommer att begränsas, vilket höjer skatteintäkterna. Vidare ska socialavgifterna höjas för äldre som arbetar och avdragsrätten för pensionssparande sänkas. Till detta kommer höjd punktskatt på tobak.

"Klassisk fördelningspolitik", skriver Anna Breman, seniorekonom vid Swedbank, i ett marknadsbrev.

Hon skriver att det är en budgetproposition med tydligt fokus på ökade offentliga utgifter finansierade främst av ett högre skattetryck. Effekten på svensk tillväxt väntas bli "på marginalen" expansiv eftersom de höginkomsttagare som får högre skatt tenderar att ha en hög sparkvot medan de låginkomsttagare som får högre disponibla inkomster konsumerar en större del av sin inkomst.

Anna Breman konstaterar dock att endast en mindre del av de ökade intäkterna går till att stimulera privat konsumtion för låginkomsttagare medan en desto större del går till ökad offentlig konsumtion och ökade offentliga investeringar.

"Budgetens effekter på långsiktig tillväxt blir sannolikt negativ. Högre arbetsgivaravgifter och högre marginalskatter dämpar sysselsättningstillväxten, vilket dock kan vägas upp av utbildningssatsningar som på längre sikt stärker ekonomin", skriver hon.

Roger Josefsson, chefekonom för Danske Bank i Sverige, oroas över bristen på reformer som stärker svensk ekonomi på längre sikt.

"Man kan bara konstatera att med de åtgärder som lanserats så här långt är det svårt att se att dynamiken i svensk ekonomi skulle öka. Det finns inga incitament till att studera och göra karriär. Jag känner mig lite orolig för svensk ekonomi på lång sikt, vi har en förhållandevis rigid arbetsmarknad och få små och medelstora företag, där mycket av jobben skapas. Den typen av åtgärder lyser med sin frånvaro", säger han.

Han har svårt att se att finanspolitiken har någon större roll att spela för att hålla upp svensk ekonomi på kort sikt, i alla fall inte så länge som läget inte försämras.

"Svensk ekonomi går redan rätt så bra. Vi har bara en sektor där vi har problem, det är tillverkningsindustrin, som är hårt kopplad till exporten och vad som händer i omvärlden. Då hjälper det inte att upprätthålla efterfrågan i svensk ekonomi", säger Roger Josefsson.

Även Torbjörn Isaksson vid Nordea intresserar sig för de långsiktiga strukturella effekterna av budgeten och undrar särskilt om arbetskraftsutbudet kommer att påverkas.

"De senaste åren har det varit tydligt att den förra regeringens reformer på arbetsmarknaden lyft arbetskraftutbudet, som nu har ökat överraskande starkt ett antal år. Det blir intressant att se om vi nu får en effekt på arbetskraftsutbudet åt andra hållet, på längre sikt", säger han.

Magdalena Andersson har även gjort klart att regeringen inte räknar med att nå överskottsmålet på 1 procent av BNP under mandatperioden. I de prognoser hon presenterade förra veckan väntas statsfinanserna visa ett överskott på 0,5 procent av BNP valåret 2018.

I år råder dessutom en osäkerhet om regeringen kommer att få igenom budgeten i riksdagen och sedan även om oppositionen kommer att försöka bryta ur och stoppa vissa delar av den. Hur det blir med den saken visar sig i slutet av året.

"Vi får vänta till i början december innan ramarna klubbas och sedan ska budgeten gås igenom i riksdagens utskott. Vi vet inte var det här landar. Beslutsprocessen i riksdagen blir mycket intressant att följa", säger Torbjörn Isaksson vid Nordea.