Vid klockan 15.50 var storbolagsindexet OMXS30 ned 0,9 procent.

En EU-källa med insyn i förhandlingarna mellan den så kallade trojkan och den grekiska regeringen säger till Nyhetsbyrån Direkt att Grekland har krympt sina ambitioner för privatiseringar i år till 2 miljarder euro från tidigare målet på 5 miljarder euro.

"Nu finns en översiktlig plan för privatiseringar på 2 miljarder euro i år. Det finns också klarhet kring hur grekerna ska nå budgetmålet för 2012", sade EU-källan.

Räddningsprogrammet räknar med inkomster för den grekiska staten på 50 miljarder euro från privatiseringar fram till 2014.

"Grekerna vill inte sätta upp fler bolag på en bekräftad lista ännu eftersom det skulle sänka värdet på dem. Och så är det ju. Men så småningom måste de upp på listan", sade källan.

Trojkan från IMF, ECB och EU-kommissionen inväntade klara besked från Grekland innan den beslöt att återvända till Aten för att återuppta de avbrutna policydiskussionerna.

Stockholmsbörsen bar en extra tyngd på onsdagen i form av illavarslande rapporter om utvecklingen för den svenska konjunkturen.

Konjunkturinstitutet, KI, lämnade sin konjunkturbarometer vid börsöppningen. Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, sjönk till 96,9 i september från reviderade 100,3 föregående månad (100,2).

Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 97,5 i september.

Hushållens konfidensindikator (CCI) föll hela tio enheter i september. Indikatorn ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Minskningen beror på en snabbt ökande pessimism om såväl den egna ekonomin som svensk ekonomi.

Inte heller Svenskt Näringsliv målade någon munter bild av framtiden för svensk ekonomi.

Den europeiska skuldkrisen når nu Sverige och inget tyder på att nedgången blir kortvarig. Verkligheten har kommit ikapp de europeiska ekonomierna och det dröjer flera år innan den svenska tillväxten återhämtat sig, skrev Svenskt Näringsliv i en konjunkturprognos som presenterades på onsdagsförmiddagen.

"Det vi ser nu är ingen vanlig lågkonjunktur utan en strukturell skuldkris, som kommer att bli lång och djup. Återhämtningen kommer att kräva betydande politiska reformer, och även i det bästa scenariot kommer det att ta flera år innan Europa och Sverige återgår till normal tillväxt", sade Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till rapporten där Svenskt Näringslivs prognoser för BNP-tillväxten skruvades ned jämfört med föregående prognos i juni

På onsdagseftermiddagen kom dessutom nyheten att EU-kommissionen beslutat införa en finansiell transaktionsskatt bör tas ut på affärer med aktier och obligationer på 0,1 procent och på derivatkontrakt på 0,01 procent.

Skatten ska gälla finansiella transaktioner mellan finansiella institutioner då åtminstone ena parten befinner sig i EU från den 1 januari 2014. Detta utgör 85 procent av transaktionerna.

Skatten gäller alltså inte medborgare och företag. Bolån, banklån, försäkringskontrakt och andra normala transaktioner för privatpersoner och företag omfattas inte.

Den finansiella transaktionsskatten väntas sänka omsättningen för handeln i aktier och obligationer med 10-20 procent. För derivatkontrakt väntas minskningen bli större. Det uppgav källor i kommissionen.

Nyheten om att granskningen av de grekiska strävandena mot en sundare ekonomi fortsätter gjorde att börserna i Europa inledningsvis tog ett glädjeskutt uppåt för att sedan lugna sig något. Det regionala indexet Euro Stoxx 50 var upp 0,8 procent. Frankfurtbörsens DAX var 0,8 procent högre, och Parisbörsens CAC 40 steg 0,6 procent. I London var FTSE 100 upp 0,1 procent, fortsatt tyngt av en nedgång på 19 procent för kapitalförvaltaren MAN Group som på morgonen meddelade om ett krympande kapital under förvaltning.

Från tisdagens uppgångar var bank och finans fortsatt sämsta sektor i den europeiska aktiehandeln. Gruvor och metallbearbetning samt verkstad utmärkte sig också på nedåtsidan. Defensiva sektorer som elleverantörer, läkemedel och teleoperatörer drog uppåt.

Representanter för den så kallade trojkan, EU/ECB/IMF, kommer att återvända till Aten på torsdagen för att återuppta sin granskning av hur Grekland möter målen i stödprogrammet.

Det sade EU-kommissionens ekonomiske talesman Amadeu Altafaj vid en pressträff på onsdagen.

Eurogruppen kommer att hålla ett extra möte i oktober för att diskutera Grekland. Något datum för det extra mötet har ännu inte fastställts, enligt talesmannen.

Europaparlamentet röstade på onsdagen med överväldigande majoritet för en skärpning av EMU:s stabilitetspakt genom att anta sex lagförslag, det så kallade "six-pack".

Under veckan pågår fortsatt ratificeringen av slutsatserna från eurotoppmötet den 21 juli, där förändringen av EFSF:s mandat är en bärande del. Sloveniens parlament röstade på tisdagen ja till förändringarna i EFSF. Finland väntas godkänna det på onsdagen medan Tyskland har sin omröstning på torsdagen.

Såväl chefen för ECB, Jean-Claude Trichet, som EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso satte press på de europeiska politikerna genom uttalanden på onsdagen.

Under ett anförande i Europaparlamentet meddelade José Manuel Barroso även att EU-kommissionen antagit ett förslag om en finansiell transaktionsskatt, den så kallade Tobinskatten, som beräknas kunna generera skatteintäkter på 55 miljarder euro årligen. Kommissionens förslag kommer i vanlig ordning att behandlas av EU:s finansministrar och Europaparlamentet. Alla skattefrågor kräver enhällighet inom EU.