Inflationstakten (KPI) i svensk ekonomi landade i januari på 0,0 procent. Det är tredje månaden i rad som KPI pendlat kring nollan och mycket talar för att vi under de närmaste månaderna kommer att få se en inflation som åter halkar ner under nollstrecket.

Dagens inflationssiffra hamnar exempelvis en bit under Riksbankens färska prognos som för januari pekade mot en inflationstakt på plus 0,3 procent. Givet att Riksbanken överskattade inflationen i januari och dessutom, i sin prognos, räknade med att inflationen skulle falla under under de kommande månaderna så skulle det inte förvåna om den svenska inflationstakten sjunker rejält under nollstrecket under vårmånaderna.

Viktigare för räntepolitiken är hur den underliggande inflationen med Riksbankens egna ränteförändringar borträknade (KPIF) utvecklas, men även här hamnade dagens siffra från SCB under såväl analytikernas som Riksbankens prognos. KPIF-inflationen i januari blev 1,0 procent medan Riksbanken räknat med att den skulle stiga från 1,0 i december till 1,2 i januari.

Även här får således kritikerna både inom och utanför Riksbanken vatten på sin kvarn när de hävdar att Riksbanken för en alltför stram penningpolitik i förhållande till sitt inflationsmål. Den svenska nationalekonomins nestor Assar Lindbäck är den senaste som stämt in i kritiken. Även KPIF väntas sjunka under de kommande månaderna enligt Riksbankens egen bedömning.

Den svenska arbetslösheten landade i sin tur på 8,0 procent i januari enligt säsongrensade siffror. Det var i stort sett i linje med den bedömning som gjorts av analytiker och Riksbank.

Att arbetslöshetssiffrorna ändå skjutit i höjden jämfört med de siffror som först publicerades för december beror i sin tur på en omläggning av de beräkningsrutiner som SCB använder. Den omläggningen bidrog till att arbetslösheten justerades upp med 0,3 procentenheter. Jämför vi med decembersiffrorna enligt den nya beräkningsmetoden ligger arbetslösheten still mellan månaderna.

Statistiken ställer dessutom till det en del när det gäller sysselsättningsutvecklingen. Enligt de siffror som SCB publicerar steg antalet sysselsatta med 58 000 personer mellan januari 2012 och januari 2013. Det är en kraftig ökning givet den konjunkturförsvagning vi såg under förra året.

SCB hänvisar dock till att januarisiffran 2012 kan ha varit underskattad till följd av ett simpelt slumpfel. Sysselsättningsökningen i januari 2013 ska därför inte tas som intäkt för att det vänt på arbetsmarknaden, även om dagens arbetsmarknadssiffror är ett mindre styrkebesked från arbetsmarknadshåll. 

Sammantaget är dagens siffror från SCB ett stöd till de som efterlyser nya räntesänkningar från Riksbankens sida. Däremot är det föga troligt att den falang inom direktionen som röstade för att behålla styrräntan på 1,0 procent ändrar sig på grundval av det här materialet. Betydligt viktigare i det sammanhanget blir fredagens konjunkturindikatorer från Konjunkturinstitutet.