Omvärldens förtroende för den svenska bolånemarknaden är en förutsättning för förtroendet för det svenska finansiella förtroendet eftersom de svenska bankerna i stor utsträckning finansierar sina bolån på de finansiella marknaderna.

Det sade vice riksbankschef Kerstin af Jochnick i ett tal på fredagen.

Hon pekade på att svenska banker i stor utsträckning finansierar bolån kortfristigt på de finansiella marknaderna, och till stor del i utländsk valuta. Marknadsfinansieringen uppgår till cirka 3.500 miljarder kronor, varav 2.100 miljarder, eller 60 procent, är i utländsk valuta.

"En förutsättning för att bankerna ska kunna finansiera svenska bolån är därför att marknadens aktörer har ett grundmurat förtroende för Sverige, för svenska banker och svensk bolånemarknad. Om förtroendet skulle vika för att investerarna bedömer att riskerna med hushållens skuldsättning har ökat riskerar bankerna att få svårt att finansiera sig eller att finansieringen blir dyrare", sade hon.

Kerstin af Jochnick konstaterade vidare att den finansiella utvecklingen hänger samman med den realekonomiska, och hushållens skuldsättning kan därför påverka Riksbankens förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag.

"Om vi i en lågkonjunktur skulle få ett fall i bostadspriserna och därmed liknande problem som i andra länder är det sannolikt att vi skulle drabbas av såväl minskad efterfrågan i ekonomin som mer svårtillgänglig och dyrare finansiering för bankerna. Detta riskerar i sin tur att fördjupa en lågkonjunktur med ytterligare stigande arbetslöshet som följd. Det är därför viktigt att undvika att bygga in sårbarheter i ekonomin, så som stora skulder", sade hon.

Enligt Kerstin af Jochnick behövs åtgärder på flera håll för att dämpa skuldutvecklingen, bland annat ökat bostadsbyggande. En annan åtgärd kan vara att "skapa ekonomiska incitament för hushållen att minska sin belåning". Och det behövs också en bättre balans, och stabilitet, i bankernas finansieringskällor.

"Man behöver börja agera nu för att minska riskerna med hushållens skuldsättning. Dessa risker handlar om stora komplexa frågor och kan påverka Riksbankens förutsättningar att genomföra sina lagstadgade uppdrag, prisstabilitet och finansiell stabilitet. Det är därför viktigt att Riksbanken fortsätter att följa utvecklingen, analyserar och pekar på risker kopplade till hushållens skuldsättning", sade hon.

Kerstin af Jochnick noterade att en studie baserad på data från slutet av 1990 och fram till 2012 visserligen visar att hushållen agerar rationellt, och att det har varit ekonomiskt fördelaktigt att inte amortera och i stället spara i finansiella tillgångar. Det beror på att avkastningen på finansiella tillgångar under denna period har varit hög samtidigt som bolåneräntorna har varit låga, dessutom steg bopriserna, med undantag för kortare perioden.

"Men även om det alltså har varit rationellt att inte amortera så tror jag också att dessa förhållanden har lagt grunden till ett nytt beteende hos hushållen. Det har helt enkelt blivit allt vanligare att inte amortera. Jag är orolig för att hushållen inte inser att de faktorer som tidigare har motiverat en hög belåning kan komma att förändras och att vad som var ett rationellt beteende tidigare inte behöver vara det framöver", sade hon.

Kerstin af Jochnick betonade at bolåneräntor och avkastningen på aktie- och bostadsmarknaden inte är konstanta över tiden utan förändras.

"En slutsats av resultaten av denna studie är att det är viktigt att skapa rätt incitament via till exempel skattesystemet, sade hon.

Kerstin af Jochnick sade vidare att hon inte tror att det är så enkelt att den makrotillsyn som nu håller på att etableras på egen hand ska kunna lösa problemen med hushållens skuldsättning.

"Jag tror att makrotillsynen för tillfället enbart kan lindra problemen genom att öka bankernas motståndskraft mot riskerna och förhoppningsvis även dämpa skuldsättningen i någon mån", sade hon.