2014 riskerar att bli den stora bubblans år

Låt oss dock börja med varningen: Det finns nog en betydande risk/möjlighet att nästa år kommer att inledas på samma sätt som 2013 avslutades - med ett fortsatt stort centralbanksfokus.

Finansmarknaden kommer att fortsätta att diskutera den amerikanska centralbankens försiktiga penningpolitiska åtstramning och spekulera om ECB möjligtvis rör sig åt det andra hållet och istället öppna upp för nya stimulansrundor.

Det positiva är att vi, i alla fall inledningsvis, kommer att föra de diskussionerna i en miljö med en betydligt högre grad av ekonomisk och politisk stabilitet, något som borgar för att den positiva börsresan kan fortsätta.

Mitt önskescenario är ändå att vi får se en lugn börsresa uppåt under nästa år parat med måttliga prisökningar även på andra marknader.

Den största oron är att vi får se alldeles för snabba prisökningar på börsen och på andra finansiella marknader i början av nästa år. I ett sådant scenario kommer nästa års största debatt definitivt att handla om huruvida centralbankerna i världen i huvudsak lyckats med att pumpa upp nya bubblor i ekonomin. Risken är därför stor att 2014 blir det stora ”bubbelåret”.

Bankerna fortsätter leda börsuppgången

Aktiemarknaden brukar underskatta styrkan och uthålligheten i både ned- och uppgångar. Efter att ha skjutit konjunkturvändningen på framtiden en längre tid ser det plötsligt ljusare ut på nästan alla fronter. Makro pekar uppåt, riskpremien faller, redan hög lönsamhet i industribolagen kan bli bättre om investeringarna kommer och räntan är fortfarande låg.

Vad är då problemet? Ja, först och främst att man ofta måste ta det goda med det onda. Fortsätter den ekonomiska aktivieteten att stiga så kan det sätta fart på räntan, främst i USA. En viktig komponent i det goda börshumöret har varit lågräntemiljön.

Inför årsskiftet har den amerikanska tioåringen slagit i 3-procentsnivån. Bryter den igenom och börjar röra sig ännu längre norrut så tillkommer en osäkerhetskomponent som ingen talat om på länge. Ett slut på lågräntemiljön kommer att slå undan benen för börsoptimismen.

Vi är inte där ännu och väljer därför att fortsätta festen, men med blicken riktad mot nödutgången. De redan högt värderade industribolagen kan repa mod, men vi gillar främst banker som fortsätter tjäna ohyggliga pengar och får se sina vinstprognoser justeras upp ideligen.

Konsulter och personalyuthyrare är självklara  vinnare på en bättre konjunktur. Konsumtionen har tagit fart och med mer i plånboken 2014 kan deras revansch på börsen bli verklighet. Det gäller även råvarubolagen, som tappat mycket mark under 2013.

Om vi ska spå 2014 för enskilda börsbolag så tror vi att läkemedelsbolaget Astrazeneca gör ännu ett nytt stort strategiskt förvärv för många sköna miljarder dollar. Först framåt 2018 eller 2019 kommer värdet på det köpta bolaget att skrivas ned kraftigt.  

Spotifys börsnotering på Nasdaq i New York väcker visst uppseende när det visar sig att teckningskursen indikerar en prislapp på över 30 miljarder kronor.

2014 blir det också vd-karusell i bankvärlden. Annika Falkengren tackar för sig efter nio år på högsta operativa positionen i SEB och Michael Wolf drar sig tillbaka efter bara fem år som vd för Föreningssparbanken.

Det blir kursmässigt tufft för många förhoppningsbolag när de ska transformera förhoppningar till reda vinster. Hit hör 3D-bolaget Arcam och en del aktörer inom biometri. Fingerprint Cards aktie kommer inte stiga lika mycket som den gjorde 2013 – däremot kommer bolagets vd Johan Carlström hota med nya stämningar i oförminskad styrka.

2014 blir personaluthyrarnas och it-konsulternas år. Den efterlängtade råvaruboomen blir däremot ovanligt tam. Getinge presterar minst en vinstvarning och inte heller 2014 kommer SSAB att skriva av sin gigantiska goodwillpost från sitt amerikanska storförvärv utan hoppas på att ökad efterfrågan ska rädda både resultat- och balansräkningen.

Revolution på fondmarknaden

2014 blir det år när fondspararna på allvar revolterar mot fondbolagen. Bakgrunden är den skandal som går till historien under namnet "Roburaffären" och som spiller över på de stora internationella bolagen som är verksamma här.

Roburaffären, som i korthet  handlar om erkännandet att fondbolaget tagit betalt för en aktivt förvaltad fond men levererat en indexfond, leder till att fondbolagen måste kompensera fondspararna. När politikerna inser kraften i frågan överväger Finansdepartementet en tillfällig skatteamnesti för att fondsparare ska kunna byta fonder skattefritt.

Konsumentverket kommer så småningom fram till att det rör sig om vilseledande marknadsföring, varpå Finansinspektionen vaknar till liv och grävde djupare i affären. Inspektionen blir inte nådig i sin dom som framför allt har udden mot de stora bankernas gigantiska fonder.

Även Finansinspektionen kommer att vilja smida medan järnet är varmt och konstatera att en stor av bankernas förvaltningsavgifter varit oskäliga, och att de ska återbetalas. Efter det vidtar processen att räkna ut och genomföra återbetalningarna. Det rör sig om tiotals miljarder kronor i för höga avgifter, och beräknas ta över ett år att genomföra.

Bopriserna fortsätter uppåt

Bostadspriserna fortsätter att stiga med stöd av det femte jobbskatteavdraget införs. Förstärkningen innebär mellan 200-300 kronor per månad i sänkt skatt för en normalinkomsttagare.

Stigande inkomster, en allt bättre arbetsmarknad och den strukturella situationen på bostadsmarknaden med befolkningsökning, snabb urbanisering och lågt bostadsbyggande talar också för fortsatt stigande bostadspriser.

Tillverkare av nudlar och snabbmakaroner går däremot ett dystert år till mötes när beloppet som studenter kan ha i arbetsinkomst innan studiemedlet sänks, höjs med 30 000 kronor till 172 400 kronor per år.

Gott nytt investeringsår önskar Placeras redaktion.

Och kom ihåg var du läste det först!