Det är en kraftigt stigande efterfrågan på stål från Asien under de senaste åren som ligger bakom att järnmalmspriset rusar. Stål står för 95 procent av världens konsumtion av metaller och den viktigaste insatsvaran i stålproduktionen är järnmalm.

Stora prisökningar på järnmalm var väntade i kontrakten för 2010, men de avtal som den här veckan har slutits mellan asiatiska ståltillverkare och världens största järnmalmsproducenter, till exempel BHP Billiton, innebär en betydligt större prisökning än förväntat. Enligt de färska avtalen stiger priset på järnmalm från 60 dollar till 110-120 dollar per ton.

Avtalen mellan de asiatiska ståljättarna och de största järnmalmsbolagen gäller som benchmark (riktmärke) för resten av världen. Den svenska statliga järnmalmsproducenten LKAB brukar alltid följa prisnivån som de största järnmalmsproducenterna tillämpar. Konsekvensen av det blir att kostnaden för den järmalm SSAB köper från LKAB nu retroaktivt prissätts till över 100 dollar per ton från och med den 1 januari.

SSAB och alla andra stålbolag kommer givetvis att höja priset på stål så mycket som möjligt för att kompensera sig för det högre järnmalmspriset. På marknaden spekuleras det om att stålpriset kommer att stiga med närmare 40 procent i det andra kvartalet, priset för ett ton varmvalsat stål väntas stiga från 550 dollar per ton i januari till 750 dollar i det andra kvartalet.

Risken finns dock att SSAB:s marginaler kommer att pressas på grund av bolaget inte lyckas höja sina priser så mycket att det kompenserar den dyrare järnmalmen.  SSAB har dessutom en del längre försäljningskontrakt i sin portfölj i vilka priserna och därmed intäkterna snarare är anpassade till vad järnmalm kostade år 2009.

Stigande stålpriser påverkar i nästa steg till exempel verkstadsbolag som Volvo och Electrolux som har en stor andel stål i sina produkter. I slutändan är det konsumenterna som får ta smällen av de högre järnmalmspriserna när priserna på vitvaror och bilar stiger.

En annan nyhet i årets järnmalmsförhandlingar var att kontrakten som skrevs bara gäller ett kvartal. Därmed bröts den 40-åriga traditionen att skriva kontrakt som sträcker sig över ett år. Kortare kontrakt gör det svårare för ett stålbolag som SSAB att förutse hur kostnaderna insatsvarorna utvecklas.

De enda tydliga vinnarna på järnmalmsrallyt är bolagen som producerar malmen.  De största producenterna i världen är brasilianska Vale, brittiska Rio Tinto och anglo-australienska BHP Billiton.

Svenska LKAB ägs av staten. På den svenska börsen har vi ett järnmalmsbolag, det Dannemora Mineral som hoppas på att starta produktionen vid Dannemoragruvan sommaren 2011 eller senare under året. Vd för Dannemora Mineral, som är noterat på First North, är Bolidens tidigare finanschef Staffan Bennerdt.

Ett annat järnmalmsbolag med stor anknytning till Sverige är Northland Resources som är noterat i Oslo. Northland siktar på att starta produktionen vid sina fyndigheter utanför Pajala i Norrbotten år 2012. Vd Northland Resources är Lundin Minings tidigare vid Karl-Axel Waplan.