Under de senaste åren har styrkeförhållandet på Stockholmsbörsen varit tydligt. Defensiva dagligvarubolag har sprungit ifrån de mer konjunkturkänsliga sällanköpsbolagen. En genomgång av kursutvecklingen visar en markant klyfta mellan sektorerna.

Bakom utvecklingen ligger en period präglad av hög inflation, pressade hushållsbudgetar och ökad prisjakt.

Placeras sammanställning över dagligvarubolagen visar en uppgång på imponerande 75% över tre år. Detta står i kontrast till sällanköpsbolagen, vars snittavkastning stannar på 17%.

Inom dagligvarusektorn är Premium Snacks Nordic den absoluta vinnaren med en avkastning på 494%, följd av nätbaserade snusåterförsäljaren Haypp på nära 220%.

Kycklingproducenten Scandi Standard och konfektyrbolaget Cloetta utmärker sig också med tresiffriga uppgångar på 153% respektive 132%.

Bland sällanköpsbolagen står Clas Ohlson i en klass för sig med en kursrusning på 408%, driven av en framgångsrik vändning i verksamheten och ökad efterfrågan på prisvärda hemprodukter. Lågpriskedjan Rusta har också presterat starkt med drygt 81% uppgång sedan noteringen.

De mer kapitaltunga och konjunkturkänsliga bolagen Husqvarna, Mips och Dometic har raderat ut omkring hälften av sitt börsvärde under samma treårsperiod.

"En snedvriden debatt om vinster"

Trots att dagligvaruhandeln varit en vinnare på börsen, målar William Lindquist, ansvarig för HUI:s konjunkturrapport, upp en bild av en bransch under hård press. Han menar att tillväxten i mångt och mycket varit en synvilla skapad av inflationen.

"De senaste fem åren har branschen vuxit med 4,8% i värde, men volymutvecklingen har varit negativ på grund av den höga livsmedelsinflationen 2022 och 2023".

Han är kritisk till hur diskussionen kring matpriserna har förts. Samtidigt som börsbolagen visar gröna siffror, kämpar de enskilda handlarna med skenande hyror och elpriser.

"Det är många handlare som har slängts under bussen vilket är beklagligt. Debatten handlar i dag om vinster och rika handlare när den i stället borde handla om alla dagligvarubutiker som går med förlust", säger han.

Bland matbolagen har Axfood har varit sektorns lysande stjärna med en treårsuppgång på omkring 65%, där lågprisbenet Willys har lockat till sig prismedvetna konsumenter under inflationsåren. För livsmedelsleverantören AAK har resan varit mer volatil men positiv med en uppgång på cirka 37%.

Lågprisjakt gynnar Rusta och Clas Ohlson

På frågan vilka segment som gått starkt inom dagligvaruhandeln förklarar Lindquist:

"I takt med att levnadskostnadskrisen blev ett faktum för många hushåll och inflationstoppen var som högst, så var det många konsumenter som vände sig till lågprishandeln"

Han pekar på att prisfrågan blivit central även för kunder som tidigare valde premiumalternativ.

"De mer kapitalkrävande branscherna, särskilt de hemrelaterade såsom bygghandeln, möbelhandeln och elektronikhandeln, är något som många konsumenter tvingades avstå från när pengarna inte räckte till."

Konkreta bevis på trenden syns tydligt i aktiekurserna. Rusta och Clas Ohlson har blivit vinnaraktier eftersom de säljer förbrukningsvaror som folk behöver oavsett konjunktur, men till ett pris som passar en krympande plånbok.

I andra änden hittar vi sänken som Dometic och Husqvarna. Dessa aktier har straffats hårt eftersom deras produkter, som utekök, husvagnstillbehör och dyra robotgräsklippare, ofta kräver både sparade pengar och en framtidstro som lyst med sin frånvaro. Dessutom har Volvo Cars och Electrolux tyngts av att konsumenter skjuter upp stora inköp av bilar och vitvaror.

Utsikter de kommande åren

Den kanske mest konkreta händelsen för svensk dagligvaruhandel de kommande åren är momsen. Regeringen har aviserat en tillfällig sänkning av livsmedelsmomsen från 12 till 6% under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027.

William Lindquist ser positivt på utvecklingen och menar att vi nu ser en vändning efter de tuffa inflationsåren.

”Att inflationen har mattats av och stabiliserats på en lägre nivå är kanske det mest glädjande för hela dagligvaruhandeln och alla konsumenter. Enligt mina bedömningar kommer vi att få se fortsatt sjunkande livsmedelsinflation framöver”, konstaterar han.

När köpkraften stärks genom både sänkt moms och att inflationen mattas av, skapas vinnare i flera led. De direkta vinnarna blir sannolikt matbolag som Axfood.

Men när matkontot krymper frigörs också mer pengar till sällanköpsvaror. Särskilt lågprisaktörer inom hem och fritid kan sannolikt gynnas av ökad köpkraft hos konsumenterna.