Riksbanken räknar med att kronan, enligt KIX-index, kommer att vara starkare det närmaste året. Därefter är prognosen i stort sett identisk med den i oktober. Det framgår av Riksbankens nya prognos.

Riksbanken räknar samtidigt med en lägre KPIF-inflation det närmaste året. I slutet av 2016 och under 2017 spås KPIF-inflationen bli högre än tidigare.

Den svenska ekonomin utvecklas något starkare än väntat, men den globala osäkerheten kvarstår. Inflationen har stigit "trendmässigt" sedan förra året men är ännu ej på fast mark.

"För att säkerställa kraften i inflationsuppgången behöver penningpolitiken vara fortsatt mycket expansiv".

Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på tisdagen.

"Reporäntan kan sänkas ytterligare, vilket avspeglas i reporäntebanan, och Riksbanken kan köpa mer värdepapper. Riksbanken är också redo att intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången skulle hotas av till exempel en besvärlig marknadsutveckling. Därtill finns möjligheten att lansera ett program för utlåning till företag via banker", skriver Riksbanken.

Även om Riksbanken menar att inflationen har stigit "trendmässigt", och att inflationsförväntningarna har vänt upp, är inflationsuppgången ännu ryckig, vilket illustreras av det "oväntat svaga utfallet för november".

"Att inflationen stiger beror fortfarande mest på att kronan varit svag och därmed bidragit till att priserna på importerade varor och tjänster stigit. Under nästa år bedöms bidraget till inflationen från kronförsvagningen minska. För att stödja en uppgång även i den mer inhemskt genererade inflationen behövs därför en fortsatt hög efterfrågan i svensk ekonomi", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver vidare att inflationen är låg globalt, och att det internationella ränteläget bedöms förbli "mycket lågt", vilket innebär att svensk penningpolitik behöver vara expansiv.

"Annars riskerar kronans växelkurs att stärkas tidigare och i snabbare takt än i prognosen, vilket skulle göra det svårare att få upp och stabilisera inflationen runt 2 procent".

Riksbanken konstaterar också att den mycket expansiva penningpolitiken bidrar till en god tillväxt, sjunkande arbetslöshet och en trend uppåt i inflationen. Det ökade antalet asylsökande väntas också innebära att de offentliga utgifterna ökar, vilket leder till högre BNP-tillväxt de närmaste åren.

"Samtidigt bedöms konsekvenserna för penningpolitiken den närmaste tiden bli små", skriver Riksbanken.