Läget på bostadsmarknaden är just nu avvaktande, bland annat på grund av osäkerhet kring utvecklingen för disponibel inkomst och bokostnader, säger Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Reporäntans betydelse för bolåneräntenivån har minskat. Hårdare kapitaltäckningsregler innebär högre bolåneräntor".

Riksbanken har sedan tidigare gett utfästelser om att hålla räntan låg under lång tid framöver, påpekar han vidare.

Bolåneräntan är tillsammans med sysselsättning och disponibel inkomst de tre klart viktigaste faktorerna för bostadspriser. Samtidigt som Riksbanken har haft en ränta på krisnivå har storstadsregionerna uppvisat kraftig ekonomisk tillväxt med en stark sysselsättning.

Vidare har skattesänkningar påverkat de disponibla inkomsterna positivt, säger Johan Nordenfelt och kallar trion av de tre faktorerna "bisarrt gynnsam för bostadspriserna" sedan en period eftersom ränteläget normalt sett går i motsatt riktning mot två övriga faktorer.

Nu börjar dock hushåll oroa sig för höjda skatter.

"Fördelningspolitiken i den röd-gröna regeringens egen budget från i höstas kommer primärt att drabba de hushåll som drivit bostadsprisutvecklingen i storstadsregionerna med sådant som förändrad brytpunkt för statlig skatt och minskade jobbskatteavdrag om man har hög lön. Hushåll som vant sig vid ökade disponibla inkomster till följd av jobbskatteavdragen får ett skifte till något mindre disponibla inkomster", säger han.

Den avvaktan som skönjts på senare tid har yppat sig genom att marknaden har blivit spretigare med större skillnad i både försäljningstid och försäljningspris mellan olika bostäder än vad som är fallet i en riktigt stark marknad.

Utöver att hushållen nu börjar inse att inkomstskatteökningar är nära förestående så har även diskussionen om flyktingtillströmningens påverkan på välfärden medfört en oro för framtida skattehöjningar.

"Det debatteras mer hur vi ska klara av att finansiera sådant som skola, vård och omsorg", säger han.

Osäkerhet kring de eventuella nya regleringarna av bostadslånen har också haft en inverkan. Amorteringsreglerna är här inte lika viktiga som eventuella förändringar av ränteavdraget. Detta då amorteringsreglerna i praktiken redan är i bruk då banker redan ställer liknande krav på nya lån.

"Ändringar av ränteavdragen skulle drabba alla låntagare". Även låga räntor känns betydligt högre i plånboken om de kombineras med amorteringskrav och begränsad avdragsrätt", säger Johan Nordenfelt och framhåller att det återstår att se hur de dämpade förväntningarna och den ökade oron för landets och den egna ekonomin påverkar bostadsmarknaden när utbudet ökar efter årsskiftet.