Riksbanken höjer reporäntan
Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till -0,25 procent (-0,50). Riksbanken var oenig om beslutet. Kronan stärks kraftigt efter beskedet. (Uppdaterad)
20 december, 2018
Enligt SME Direkts enkät väntade fyra av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja reporäntan till -0,25 procent medan åtta räknade med att reporäntan skulle lämnas oförändrad på -0,50 procent.
Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 10 februari 2016, då den sänktes med 0,15 procentenheter till -0,50 procent
Direktionen var oenig om räntebeslutet. Per Jansson reserverade sig mot beslutet att höja reporäntan och ställde sig inte heller bakom räntebanan i den penningpolitiska rapporten.
Jansson hänvisade till den stora osäkerheten som fortsätter att finnas kring styrkan i den mer varaktiga inflationstakten och ser mot den bakgrunden inget behov att höja räntan i dagsläget.
Han ville avvakta ytterligare information och gå försiktigt fram med oförändrad ränta under ännu en tid.
Behovet av en mycket expansiv penningpolitik har minskat och Riksbanken höjer räntan nu, men prognosen för reporäntan indikerar att nästa höjning sannolikt sker först andra halvåret 2019.
Det framgår av Riksbankens nya prognos.
Räntebanan har dragits ned för hela prognosperioden.
Räntebana december oktober Diff
==============================================================
2019:1 -0,27 -0,33 0,06
2019:2 -0,24 -0,19 -0,05
2019:3 -0,14 -0,05 -0,09
2019:4 -0,02 0,09 -0,11
2020:1 0,10 0,23 -0,13
2020:2 0,23 0,38 -0,15
2020:3 0,35 0,52 -0,17
2020:4 0,48 0,66 -0,18
2021:1 0,60 0,80 -0,20
2021:2 0,73 0,94 -0,21
2021:3 0,85 1,09 -0,24
2021:4 0,98 1,23 -0,25
==============================================================
Bild: Riksbankens nya och tidigare räntebana
Riksbanken sänker sina inflationsprognoser de kommande åren, särskilt för målvariabeln KPIF men även för den underliggande inflationen, mätt som KPIF exklusive energi.
Det framgår av Riksbankens nya prognos.
Bild: Riksbankens prognos för KPIF-inflationen
I takt med att inflationen och inflationsförväntningarna har etablerats kring 2 procent har behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något.
Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.
"Med en reporänta på −0,25 procent är penningpolitiken alltjämt expansiv och ger därmed även fortsättningsvis stöd åt konjunkturen", skriver Riksbanken.
Riksbanken konstaterar att den svenska konjunkturen är fortsatt stark även om BNP-tillväxten blivit svagare än väntat.
"Sysselsättningsgraden är historiskt hög, företagen rapporterar stor brist på arbetskraft och kostnadstrycket stiger. Den starka konjunkturen har bidragit till att inflationen stigit gradvis sedan 2014 och legat kring inflationsmålets 2 procent de senaste åren", skriver Riksbanken.
Riksbanken noterar visserligen att inflationen har blivit lägre än väntat men bedömer ändå att förutsättningarna är goda för att inflationen ska vara kvar nära målet även framöver.
Det är dock viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna.
"Takten i räntehöjningarna framöver kommer att anpassas efter hur konjunktur- och inflationsutsikterna utvecklas. Att inflationen blivit lägre än väntat den senaste tiden illustrerar att styrkan i inflationstrycket är osäker", skriver Riksbanken.
Prognosen för reporäntan indikerar därför att nästa höjning av reporäntan sannolikt sker under andra halvåret 2019. Därefter indikerar prognosen ungefär två höjningar per år med 0,25 procentenheter vid varje tillfälle.
Riksbanken skriver vidare att återinvesteringarna av förfall och kupongbetalningar i statsobligationsportföljen fortsätter tillsvidare.
Beträffande den internationella konjunkturen noterar Riksbanken att den nu börjar gå in i en fas med en mer dämpad BNP-tillväxt, vilket är i linje med tidigare prognoser. Osäkerheten kring den globala konjunkturutvecklingen är dock fortsatt stor, inte minst när det gäller effekter av brexit och handelskonflikten mellan USA och flera andra länder.
De svenska hushållens allt högre skulder och den stora andelen bolån tagna till rörlig ränta har gjort att penningpolitikens effekter på hushållens disponibla inkomster är större än tidigare.
Det skriver Riksbanken i en fördjupning i den penningpolitiska rapporten i samband med beskedet att reporäntan höjs från -0,50 procent till -0,25 procent.
Enligt Riksbankens prognos kommer reporäntan att höjas med omkring 1,5 procentenheter under de kommande tre åren. Detta väntas dämpa hushållens disponibla inkomster med 1,3 procent.
Effekterna på hushållens totala konsumtion väntas dock bli relativt begränsade, bland annat eftersom hushållen i viss mån har tagit höjd för de kommande räntehöjningarna, resonerar Riksbanken.
"Men det finns osäkerhet kring den totala effekten på konsumtionen. Skillnader i konsumtionsbenägenhet mellan högt och lågt skuldsatta hushåll kan spela roll. Dessutom dämpas bostadspriserna när räntorna stiger, vilket kan göra det svårare för hushållen att belåna bostaden i syfte att öka sin konsumtion", heter det i fördjupningen.
Hushållens räntekänslighet är enligt Riksbanken en viktigare omständighet än tidigare att ta hänsyn till när räntehöjningar aktualiseras. Riksbanken noterar dock att reporäntebanan indikerar att räntan höjs i långsam takt, vilket talar för att de samlade effekterna på hushållens kassaflöden blir begränsade.
Den penningpolitiska bedömningen styrs samtidigt i slutändan av hur reporäntan påverkar hela makroekonomin och utsikterna för inflationen, skriver Riksbanken.
Enligt SME Direkts enkät väntade fyra av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken vid torsdagens besked skulle höja reporäntan till -0,25 procent medan åtta räknade med att reporäntan skulle lämnas oförändrad på -0,50 procent.
Riksbanken höjer reporäntan
Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till -0,25 procent (-0,50). Riksbanken var oenig om beslutet. Kronan stärks kraftigt efter beskedet. (Uppdaterad)
20 december, 2018
Enligt SME Direkts enkät väntade fyra av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja reporäntan till -0,25 procent medan åtta räknade med att reporäntan skulle lämnas oförändrad på -0,50 procent.
Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 10 februari 2016, då den sänktes med 0,15 procentenheter till -0,50 procent
Direktionen var oenig om räntebeslutet. Per Jansson reserverade sig mot beslutet att höja reporäntan och ställde sig inte heller bakom räntebanan i den penningpolitiska rapporten.
Jansson hänvisade till den stora osäkerheten som fortsätter att finnas kring styrkan i den mer varaktiga inflationstakten och ser mot den bakgrunden inget behov att höja räntan i dagsläget.
Han ville avvakta ytterligare information och gå försiktigt fram med oförändrad ränta under ännu en tid.
Behovet av en mycket expansiv penningpolitik har minskat och Riksbanken höjer räntan nu, men prognosen för reporäntan indikerar att nästa höjning sannolikt sker först andra halvåret 2019.
Det framgår av Riksbankens nya prognos.
Räntebanan har dragits ned för hela prognosperioden.
Räntebana december oktober Diff
==============================================================
2019:1 -0,27 -0,33 0,06
2019:2 -0,24 -0,19 -0,05
2019:3 -0,14 -0,05 -0,09
2019:4 -0,02 0,09 -0,11
2020:1 0,10 0,23 -0,13
2020:2 0,23 0,38 -0,15
2020:3 0,35 0,52 -0,17
2020:4 0,48 0,66 -0,18
2021:1 0,60 0,80 -0,20
2021:2 0,73 0,94 -0,21
2021:3 0,85 1,09 -0,24
2021:4 0,98 1,23 -0,25
==============================================================
Bild: Riksbankens nya och tidigare räntebana
Riksbanken sänker sina inflationsprognoser de kommande åren, särskilt för målvariabeln KPIF men även för den underliggande inflationen, mätt som KPIF exklusive energi.
Det framgår av Riksbankens nya prognos.
Bild: Riksbankens prognos för KPIF-inflationen
I takt med att inflationen och inflationsförväntningarna har etablerats kring 2 procent har behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något.
Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.
"Med en reporänta på −0,25 procent är penningpolitiken alltjämt expansiv och ger därmed även fortsättningsvis stöd åt konjunkturen", skriver Riksbanken.
Riksbanken konstaterar att den svenska konjunkturen är fortsatt stark även om BNP-tillväxten blivit svagare än väntat.
"Sysselsättningsgraden är historiskt hög, företagen rapporterar stor brist på arbetskraft och kostnadstrycket stiger. Den starka konjunkturen har bidragit till att inflationen stigit gradvis sedan 2014 och legat kring inflationsmålets 2 procent de senaste åren", skriver Riksbanken.
Riksbanken noterar visserligen att inflationen har blivit lägre än väntat men bedömer ändå att förutsättningarna är goda för att inflationen ska vara kvar nära målet även framöver.
Det är dock viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna.
"Takten i räntehöjningarna framöver kommer att anpassas efter hur konjunktur- och inflationsutsikterna utvecklas. Att inflationen blivit lägre än väntat den senaste tiden illustrerar att styrkan i inflationstrycket är osäker", skriver Riksbanken.
Prognosen för reporäntan indikerar därför att nästa höjning av reporäntan sannolikt sker under andra halvåret 2019. Därefter indikerar prognosen ungefär två höjningar per år med 0,25 procentenheter vid varje tillfälle.
Riksbanken skriver vidare att återinvesteringarna av förfall och kupongbetalningar i statsobligationsportföljen fortsätter tillsvidare.
Beträffande den internationella konjunkturen noterar Riksbanken att den nu börjar gå in i en fas med en mer dämpad BNP-tillväxt, vilket är i linje med tidigare prognoser. Osäkerheten kring den globala konjunkturutvecklingen är dock fortsatt stor, inte minst när det gäller effekter av brexit och handelskonflikten mellan USA och flera andra länder.
De svenska hushållens allt högre skulder och den stora andelen bolån tagna till rörlig ränta har gjort att penningpolitikens effekter på hushållens disponibla inkomster är större än tidigare.
Det skriver Riksbanken i en fördjupning i den penningpolitiska rapporten i samband med beskedet att reporäntan höjs från -0,50 procent till -0,25 procent.
Enligt Riksbankens prognos kommer reporäntan att höjas med omkring 1,5 procentenheter under de kommande tre åren. Detta väntas dämpa hushållens disponibla inkomster med 1,3 procent.
Effekterna på hushållens totala konsumtion väntas dock bli relativt begränsade, bland annat eftersom hushållen i viss mån har tagit höjd för de kommande räntehöjningarna, resonerar Riksbanken.
"Men det finns osäkerhet kring den totala effekten på konsumtionen. Skillnader i konsumtionsbenägenhet mellan högt och lågt skuldsatta hushåll kan spela roll. Dessutom dämpas bostadspriserna när räntorna stiger, vilket kan göra det svårare för hushållen att belåna bostaden i syfte att öka sin konsumtion", heter det i fördjupningen.
Hushållens räntekänslighet är enligt Riksbanken en viktigare omständighet än tidigare att ta hänsyn till när räntehöjningar aktualiseras. Riksbanken noterar dock att reporäntebanan indikerar att räntan höjs i långsam takt, vilket talar för att de samlade effekterna på hushållens kassaflöden blir begränsade.
Den penningpolitiska bedömningen styrs samtidigt i slutändan av hur reporäntan påverkar hela makroekonomin och utsikterna för inflationen, skriver Riksbanken.
Enligt SME Direkts enkät väntade fyra av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken vid torsdagens besked skulle höja reporäntan till -0,25 procent medan åtta räknade med att reporäntan skulle lämnas oförändrad på -0,50 procent.
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
