Riksbanken kommer att lämna reporäntan oförändrad på 2,00 procent, trots tidigare tydliga signaler om en höjning, vid det penningpolitiska mötet den 6 september, räntebeskedet lämnas den 7 september.

Det framgår av SME Direkts enkät bland 15 ekonomer, där samtliga räknar med styrräntan lämnas oförändrad nu.

Analytikerna räknar också som grupp med att styrräntan lämnas oförändrad på 2,00 procent under hela hösten, även om fyra bedömare tror på en höjning, till 2,25, och en väntar en sänkning till 1,75 procent.

Trots enigheten bland analytikerna omges onsdagens räntebesked av en hel del osäkerhet, Det är mycket ovanligt att Riksbanken inte fullföljer sin tidigare guidning vid det närmast påföljande mötet, men samtidigt kan olika direktionsledamöter ha dragit olika slutsatser om händelseutvecklingen sedan juli-mötet. Det är inte omöjligt att beslutsläget är svårare än det har varit på länge.

"Som vi sa på morgonmötet i morse: Det är väl mer av en lottsedel än det någonsin har varit", säger Michael Boström, analyschef på Danske Bank.

"Jag tror att det ändå finns en viss sannolikhet för att de höjer (räntan). Att de drar ner räntebanan på något sätt, det tror jag däremot att man kan utgå ifrån", fortsätter han.

Många prognosmakare har de senaste dagarna presenterat nya konjunkturprognoser. Ett gemensamt drag är att de ser en svagare utveckling på kort sikt än tidigare, men prognoserna för det kommande året spretar trots det relativt brett.

Riksbankschefen Stefan Ingves kommentar den 16 augusti, om att det inte har hänt något dramatiskt i sommar, som inte var känt tidigare, har debatterats flitigt, men ser man till Konjunkturinstitutets nya prognoser i relation till Riksbankens prognoser från i juli (och tidigare i år) så verkar det i alla fall inte finnas något behov av dramatiska revideringar av Riksbankens prognos om utvecklingen i den svenska ekonomin. Möjligen skulle Riksbanken behöva justera upp utsikterna för perioden efter 2012.

Riksbanken har sedan länge förutsett en inbromsning i den tidigare höga tillväxttakten i den svenska ekonomin, mycket beroende på att statsskuldproblem i Europa och USA antgs hämma den globala ekonomin och därmed även den svenska. Riksbankens prognoser om en maklig tillväxt de kommande åren har därmed sett förhållandevis pessimistiska ut jämfört med vad många andra trodde i våras.

Nu när den aktuella utvecklingen i stora drag tycks bekräfta Riksbankens scenario så finns det knappast skäl för Riksbankschefen att låta alarmistisk, även om det i dagsläget råder klart delade meningar om hur kraftig inbromsningen blir.

Det faktum att Riksbanken nu endast gör en uppdatering av prognoserna från i juli talar i sig för att förändringarna blir begränsade. En faktor som Riksbanken däremot knappast kan undvika att beakta är att utsikterna för omvärldsräntorna de kommande åren, främst Fed och ECB, måste justeras ned relativt kraftigt. Dessutom verkar det uppenbart att Riksbankens antagande om finanspolitiska åtgärder för "nästan 50 miljarder kronor" 2012-2013 är för högt.

Sådana prognosjusteringar talar tämligen klart för att Riksbanken kommer att justera ned räntebanan i den nya penningpolitiska uppföljningen.

Samtliga tillfrågade analytiker i SME Direkts enkät räknar också med att Riksbanken sänker räntebanan på onsdag. Toppen i den tidigare räntebanan var 3,80 procent, nu pekar genomsnittsprognosen mot att räntebanan toppar på 3,25 procent, med ett prognosintervall på 2,75-3,60 procent.

Men för att motivera förväntningarna om att Riksbanken också ska överge sin tidigare tydliga signal om en räntehöjning i september behövs sannolikt tilläggsargument; exempelvis ett antagande om att löneökningarna blir mer dämpade i den mer osäkra miljön och att "kostnaden" för att avvakta med en annonserade räntehöjningen, i form av inflationsrisker, därmed är låg.

Enligt Michael Boström är det fullt rimligt att anta att de sex ledamöterna i direktionen, åtminstone ursprungligen i processen inför det kommande räntebeskedet, bildade tre grupper med helt skilda åsikter om det kommande beslutet.

Han ser goda skäl att tro att ledamöterna Karolina Ekholm och Lars EO Svensson, som länge reserverat sig mot Riksbankens räntehöjningar, nu anser att räntan borde sänkas.

"Men (Svante) Öberg, och möjligen också (Stefan) Ingves, skulle faktiskt kunna tycka att det är rimligt att höja räntan", säger Michael Boström.

Han tycker visserligen att signalerna från Svante Öberg, i hans anförande den 25 augusti, gjorde det ganska tydligt att han inte längre förordar räntehöjningar vid alla tre återstående penningpolitiska möten, men det hindrar inte att han ändå vill fullfölja guidningen inför detta möte.

Ledamöterna Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak, kan däremot antas se ett gott utrymme att avvakta nu i september, dessa ledamöter reserverade sig även mot Riksbankens numera beryktade räntehöjning i september 2008, tillsammans med Irma Rosenberg, medan Stefan Ingves, Svante Öberg och Lars EO Svensson då röstade för att höja styrräntan till 4,75 procent.

"Det skulle kunna bli en väldigt egendomlig situation, där två ledamöter argumenterar för sänkning, två för oförändrat och två för höjning, men det går inte. Riksbanken är en myndighet som lyder under förvaltningslagen, och då får bara två förslag stå emot varandra, man kan inte ta ställning till tre", konstaterar Michael Boström.

Thomas Lundberg, presschef på Riksbanken, bekräftar att förvaltningslagen kräver att Riksbanken inför beslut inte kan ta ställning till mer än två mot varandra stående förslag, inte fler. I en situation som antas av Michael Boström ovan (och som också har antytts av andra ekonomer) måste ledamöterna därmed söka tillfredsställande kompromisser.

"Skulle det uppstå en sådan situation så blir väl kompromissen att inte höja räntan, att de ska sänka nu det tror jag att man kan glömma bort", säger Michael Boström.

Debatten mellan de olika grupperingarna i det antagna scenariot kan dock ha varit relativt tuff, och givet att direktionen måste enas om att ställa två förslag om räntan respektive räntebanan mot varandra är det troligt att någon/några ledamöter i slutändan tvingas rösta emot sin övertygelse.

Protokollet kommer sannolikt att tydliggöra de enskilda ledamöternas grundläggande inställning, men pressmeddelandet i samband med räntebeskedet kanske inte ger en lika tydlig bild som vanligt om vad de egentligen ville göra med styrräntan och räntebanan.

Till skillnad från marknadens prissättning, som tyder på att Riksbanken ska sänka styrräntan med närmare 50 punkter under våren/sommaren 2012, tror en klar majoritet av ekonomerna i SME Direkts enkät att Riksbankens nästa ränteåtgärd blir en höjning, men meningarna är delade om när den kommer, intervallet är oktober 2011 till december 2012 med en övervikt för en räntehöjning under första halvåret 2012.

Enligt två ekonomer blir dock nästa räntesteg en sänkning, en tror att Riksbanken sänker styrräntan till 1,75 procent i december medan den andra tror att en första sänkning dröjer till april 2012.