Riksbanken sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent (1,00). Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 15 analytiker räknade tio med att styrräntan skulle sänkas med 25 punkter, till 0,75 procent, medan fem väntade en oförändrad reporänta.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 17 december 2012, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Mot bakgrund av den oväntat låga inflationen och att inflationstrycket framöver bedöms vara lägre har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter och justera ner reporäntebanan för hela prognosperioden.

Penningpolitiken bidrar på så vis till att KPIF-inflationen stiger mot 2 procent.

"Riksbankens direktion bedömer nu att det är lämpligt att höja räntan först i början av 2015. Då väntas återhämtningen stå på fastare mark och inflationen vara på väg upp. I slutet av prognosperioden uppgår reporäntan till 2,6 procent", skriver Riksbanken.

Riksbanken noterar att penningpolitiken sedan en tid tillbaka har handlat om att väga hur låg räntan behöver vara för att inflationen ska närma sig målet tillräckligt snabbt mot de ökade risker förknippade med hushållens höga skuldsättning som en låg ränta kan medföra.

Inflationen har varit låg länge och de senaste månadernas oväntat låga utfall i framförallt tjänstepriserna tyder på att det kan ta längre tid för inflationen att stiga än tidigare beräknat.

"Utan en mer expansiv penningpolitik finns risken att inflationen inte når 2 procent de närmaste åren, och därför är det motiverat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter och justera ner reporäntebanan", skriver Riksbanken.

"Samtidigt fortsätter hushållens höga skuldsättning att utgöra en risk för en långsiktigt hållbar utveckling. Flera politikområden behöver hjälpas åt för att hantera den risken", fortsätter de.

Riksbankens presstjänst bekräftar att direktionens beslut om reporäntan och räntebanan var enhälligt.

Riksbankens policy är att endast redovisa röstningsutfall om någon eller några ledamöter har reserverat sig mot räntebeslutet och/eller räntebanan.

Det var första gången sedan den 10 februari 2009 som Riksbankens direktion var enig om både reporäntan och räntebanan.