Statens upplåning behöver öka för att finansiera stora budgetunderskott både i år och nästa år. Riksgälden höjer därför den årliga emissionsvolymen av statsobligationer ytterligare något och börjar hålla tätare auktioner. Statsskulden fortsätter att stiga, om än från en låg
nivå. Det skriver Riksgälden.

Riksgäldens nya prognos för budgetsaldot pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 (tidigare prognos -173) och 208 miljarder kronor 2027 (tidigare prognos -194). Det innebär större underskott än i den förra prognosen från november, vilket beror på nya finanspolitiska åtgärder, högre nettoutlåning och negativa effekter av kriget i Mellanöstern på svensk ekonomi.

Riksgälden sänker prognosen för BNP-tillväxten i år från 2,7 procent till 1,9 procent. För nästa år ligger prognosen kvar vid 2,5 procent.

– Statens underskott växer snabbt i år till följd av bland annat ökande utgifter för försvaret,
skattesänkningar och nya finanspolitiska åtgärder för att mildra effekterna av kriget i Mellanöstern på svensk ekonomi. Vi bedömer att den pågående återhämtningen i ekonomin bromsar in tillfälligt, men osäkerheten om utvecklingen är förstås stor på grund av det geopolitiska läget, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Vidare höjer Riksgälden sin prognos över KPIF-inflationen till 1,2 procent i år, från tidigare 0,8 procent. För 2027 spås inflationen landa på 1,4 procent, vilket är en sänkning från tidigare 1,7 procent.

Budgetunderskotten gör att statsskulden ökar från 1 244 miljarder kronor i slutet av 2025 till 1 633 miljarder kronor i slutet av 2027. Det innebär att skuldkvoten går från 19 till 23 procent av BNP. Den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet växer samtidigt från 35 till 39 procent av BNP. Den närmar sig därmed den övre gränsen av intervallet för skuldankaret, men är fortsatt låg internationellt sett, skriver Riksgälden.