Igår tisdag hade Riksbankens direktion möte om huruvida man ska höja räntan, låta den ligga still, eller rentav sänka den. På onsdagen kommer beskedet.

Reporäntan ligger för närvarande på 2 procent, efter höjningen den 6 juli. När Riksbanken började med sina räntehöjningar förra sommaren låg en bolåneränta med tre månaders bindningstid hos bankerna på ungefär 2 procent. Idag ligger tremånadersräntan på över 4 procent, vilket betyder en höjning med 200 punkter på ett år.

Bankerna har alltså varit snabba med att höja bolåneräntorna, eftersom alla har räknat med att reporäntan kommer att fortsätta stiga. Det är vad Riksbanken hela tiden har aviserat i sin räntebana; enligt den ska reporäntan ligga på 2,50 vid årsskiftet.

Nu ser det inte ut att bli så. Allt fler tror att Riksbanken tar en paus i räntehöjningarna, till följd av indikationerna på att vi är på väg in i en ny lågkonjunktur, något som bekräftats i makrostatistik den senaste tiden. Blir reporäntan oförändrad lär nivåerna på bankernas tremånaderslån bestå.

Men det är långt ifrån säkert hur Riksbanken agerar, och det har hänt tidigare att direktionen gått tvärsemot bedömare på marknaderna. Minns hur Riksbanken dagarna innan Lehman Brothers konkurs i september 2008 höjde räntan från 4,5 till 4,75 procent, trots att Sverige i mångas ögon otvivelaktigt var på väg in i en lågkonjunktur.

Placera.nu har räknat ut hur en eventuell räntehöjning och en eventuell räntesänkning skulle slå mot snittbolånen i olika delar av landet, där bolånet har tre månaders bindningstid.

Höjer Riksbanken räntan med 25 punkter till 2,25 kan vi vänta oss att tremåndersräntorna på bolån höjs till 4,35-4,40 procent. Det innebär att ett hushåll i Stockholm med ett bolån på cirka 2,8 miljoner kronor (vilket är det maximala bottenlånet vid köp av en snittbostad i Stockholm) kan räkna med ökade bolånekostnader på cirka 650 kronor i månaden.

Räntekostnaderna för ett bolån på cirka 1,34 miljoner kronor (ett maxbottenlån på snittbostaden i Östergötland) ökar med cirka 300 kronor i månaden. I ett norrländskt snittboende ökar månadskostnaden med 160 kronor.

Skulle det visa sig att oron i omvärlden och de svaga konjunkturindikatorer som svensk ekonomi uppvisat på senare tid får Riksbanken att sänka räntan blir effekten den motsatta.  En sänkning av reporäntan till 1,75 procent skulle innebära att tremånadersräntorna borde sänkas till omkring 3,85 procent.

Då kan Stockholmshushållet räkna med 580 kronor mer kvar i plånboken varje månad och Östergötlandsfamiljen med cirka 280 kronor mer. Norrlandshushållet kan vänta sig 150 kronor mer.

Man ska dock ha i åtanke att bankerna vanligtvis inte är lika snabba med att sänka sina bolåneräntor som att höja dem.

Så här påverkas din bolånekostnad av räntebeslutet: