Signalerna om att Sverige och omvärlden sakta börjar återhämta sig efter den djupa konjunktursvackan blir allt fler. Även från företagshåll kommer allt fler tecken på att efterfrågan så smått börjar öka igen. Många industriföretag återanställer tidigare uppsagd personal och aviserar höjda produktionsplaner.

Med stigande ekonomisk aktivitet börjar det också bli dags för centralbankerna runt om i världen att återföra räntorna till något mer normala nivåer. Riksbanken väntades tidigare genomföra sin första räntehöjning redan nu i april. För några veckor sedan kom dock BNP-siffror för det fjärde kvartalet i Sverige som tog marknaden på sängen.

Tvärt emot alla positiva signaler visade statistiken att Sveriges ekonomi krympte med 1,5 procent i det fjärde kvartalet jämfört med samma period året innan. Den oväntat svaga BNP-statistiken har fått ekonomerna att skjuta fram sina prognoser för Riksbankens första räntehöjning, som nu väntas ske i juli.

Den stora frågan som sysselsätter analytiker världen över just nu är hur de stundande räntehöjningarna kommer att mottas på aktiemarknaderna. I grunden är ju höjda räntor ett kvitto på att hjulen börjar snurra allt bättre i ekonomin igen, vilket väl får ses som positivt även för börsbolagen.

Aktieinvesterare ogillar dock allt vad osäkerhet heter och när vi nu går in i en fas där räntorna stiger skapar det många frågetecken: höjs räntorna för tidigt, höjs de för sent, när kommer nästa höjning, hur mycket ska räntorna höjas, hur reagerar konsumenterna på höjda boräntor, hur påverkas företagens möjligheter att finansiera sina verksamheter?

En allmänt ökad nervositet kan därför väntas på aktiemarknaden när väl räntehöjningarna startar. Vissa aktier kan dock väntas påverkas mer än andra. De sektorer som brukar pekas ut som mest räntekänsliga på börsen är fastighetsbolag och banker.

Tack vare de löpande hyresintäkterna kan fastighetsbolag som regel kosta på sig att vara ganska hårt belånade och en räntehöjning slår därför direkt mot de finansiella kostnaderna. Högre räntor påverkar även kalkylen när det gäller nya fastighetsaffärer. Marginalen mellan direktavkastningen från hyrorna och kostnaderna för att finansiera köpet krymper helt enkelt.

Fastighetsbolagen är dock experter på att hantera ränterisker och de använder sig av allehanda olika finansiella instrument för att skydda sig. Bolagen har dock lite olika syn på risk och en genomgång som tidningen Affärsvärlden gjorde för en tid sedan visade till exempel att Sagax hade räntorna bundna i 4,5 år medan Fast Partner och Diös båda hade en månads bindningstid.

Störst negativ påverkan av en räntehöjning med 2 procentenheter skulle dock Wallenstam få. Resultatet skulle minska med hela 83 procent. Hufvudstadens resultat skulle däremot bara minska med 9 procent. Genomgången gjordes dock innan bokslutsrapporterna och bolagen kan ha ändrat sina riskprofiler sedan dess.

Att banker är räntekänsliga säger sig själv, de lever ju till stor del på skillnaden mellan den ränta de betalar på inlåningen och den ränta de tar ut på utlåningen, det så kallade räntenettot. Hur de totalt sett skulle påverkas av en räntehöjning är dock inte så enkelt att säga.

Allt annat lika borde höjda räntor leda till större utrymme för bankerna att skära emellan på in- och utlåningsräntorna. SEB sade bland annat i samband med bokslutsrapporten att 1 procents räntehöjning ger 1,5 miljarder kronors effekt årligen på räntenettot.

Konkurrensen om kunderna har dock hårdnat på bankmarknaden och framför allt höjda inlåningsräntor väntas bli ett vapen de mindre utmanarna tar till för att locka till sig sparpengar, och samtidigt finansiera sin verksamhet. Högre räntor bör också leda till en dämpning av bostadsmarknaden vilket minskar efterfrågan på bolån. Dessutom sjunker värdet på bankernas räntetillgångar och det finns även en risk att aktiviteten på börsen går ned, vilket i så fall drar ned courtageintäkterna.

Bland analytikerna är prognosen för bankerna ännu ett år med lägre lönsamhet än normalt, trots höjda räntor.

En grupp aktier som inte brukar benämnas som räntekänsliga, men som ändå lär påverkas av höjda räntor är producenterna av sällanköpsvaror. Med höjd ränta följer ökade boräntekostnader och det kommer att leda till att hushållen får hålla igen på konsumtionen. Handelns utredningsinstitut gör bedömningen att 1 procentenhets räntehöjning minskar handelns tillväxt med 1 procent.

För bolag som hämtar sina intäkter direkt ur konsumentledet kommer det förr eller senare att märkas på försäljningen. Aktier som Björn Borg, Electrolux, Husqvarna, Fenix Outdoor, Clas Ohlson, H&M, Netonnet, Bilia med flera kan därför komma att påverkas.

På plussidan för sällanköpsbolagen finns det relativt höga sparandet hos de svenska hushållen. När räntorna stiger finns utrymme att dra ned på sparandet, vilket till viss del kan dämpa effekten av de ökade kostnaderna.