2012 minns nog många sparare som ett år med få fondbyten och aktieaffärer. Osäkerheten i omvärlden gjorde att många sparare avvaktade, och handelsaktiviteten hos nätbanker som Avanza och Nordnet sjönk drastiskt under året.

Men faktum är att 2012 ändå blev ett bra sparår för svenskarna. Enligt Svensk Fondstatistik/Money Mate fick svenskarna 5 procent i avkastning på sina sparpengar, vilket motsvarar 154 miljarder kronor.

"Det är ett riktigt bra sparår, jämfört med snittet på 3-4 procent", säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.

2012 var året då sparkontot gjorde comeback, då många i tider av oro valde att parkera sina sparpengar där. Men sparkontot gav totalt bara 1,2 procent i avkastning, vilket totalt motsvarar 14 miljarder kronor.

Istället är det aktiefonderna som gett mest under 2012. Här tjänade svenskarna totalt 93 miljarder kronor.

"Av svenskarnas totala avkastning 2012 står aktiefonder för 60 procent", säger Claes Hemberg.

Blandfonderna har lockat många sparare under året, och faktiskt också gett en avkastning utöver det normala, 9 procent. Detta tack vare starka obligationer och en normalstark börs.

Minst andel av den totala avkastningen i år står korta räntefonder för, endast 1 procent. Långa räntefonder har gett sina ägare i snitt 3 procent i avkastning under året. Totat har svensken nu 61 procent av sitt sparande i räntor, jämfört med 47 procent år 2000. Under samma tid har nysparandet i räntefonder ökat med 50 miljarder kronor.

Claes Hemberg höjer ett varnande finger för både korta räntefonder och långa räntefonder, så kallade obligationsfonder.

"Obligationsfondernas gyllene år går mot sitt slut och det kan mycket väl sluta i en obligationssmäll, vilket kan innebära att "trygga" obligationsfonder plötsligt backar 10 procent över några år. Det kanske inte låter så anmärkningsvärt, men det rör pengar som många uppfattar som trygga", säger Claes Hemberg.

Vad gäller korta räntefonder lyfter han fram att dessa, på grund av dagens låga ränteläge, blivit en oväntat dyr sparform.

"Med dagens ränteläge väntas de korta räntefonderna ge cirka 1 procent per år. Men avgifterna för att spara i fonderna är fast och ofta 0,5-0,6 procent. Det gör att mycket försvinner i avgifter", påpekar Claes Hemberg.

Den 1 januari 2012 var det premiär för en ny sparform i Sverige, investeringssparkontot. Framförallt är det unga sparare som under året lockats till den nya sparformen.

"Majoriteten tycks vara fast på gamla högskattekonton på grund av rent ointresse", säger Hemberg.

En annan sparform som Claes Hemberg tycker att det talas alldeles för lite om är amortering,

"Att räntespara samtidigt som vi tar bolån måste vara ett av svenskarnas sämsta sparval. I snitt skulle svenska hushåll kunna amortera 75 procent av sina bolån om de slutade räntespara på sparkonto och i olika räntefonder".

Sparvinster 2012:

Källa: Money Mate