En utredning inom finansdepartementet har tagit fram ett förslag om statligt stöd vid korttidsarbete. Det statliga stödet föreslås användas vid allvarliga kriser.

Det skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande på måndagen. Utredningens förslag har i dag skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 31 januari 2013.

Korttidsarbete innebär en överenskommelse mellan arbetsgivaren och de anställda där både arbetstid och lön tillfälligt minskar och kan användas av företag när efterfrågan faller kraftigt.

Enligt utrednings förslag ska tre parter - arbetsgivare, arbetstagare och staten - dela på kostnaderna för korttidsarbetet och staten föreslås bära en tredjedel av kostnaderna. Förslaget förutsätter att EU-kommissionen godkänner stödet.

Syftet med utredningens förslag är att hålla sysselsättningen uppe vid allvarliga kriser genom att underlätta för företag att behålla arbetskraft i stället för att genomföra uppsägningar.

Det statliga stödet föreslås tillämpas som längst i 24 månader och endast i "synnerligen djupa lågkonjunkturer". Som stöd för att avgöra när detta kan föreligga föreslår utredningen bland annat att sysselsättningsgapet används som en indikator. Utredningen menar att en synnerligen djup lågkonjunktur kan karaktäriseras av ett sysselsättningsgap på 3 procent eller mer.

Med utredningens synsätt skulle villkoret för statligt stöd vid korttidsarbete ha varit uppfyllt under 1990-talskrisen liksom under finanskrisen som påverkade svensk ekonomi framför allt 2009. Däremot befinner vi oss idag inte, enligt utredningens definition, i ett läge som motiverar statligt stöd vid korttidsarbete.

"Det är viktigt att det finns ett tydligt ramverk som anger riktlinjer för när det statliga stödet vid korttidsarbete ska aktiveras samtidigt som det vid varje kraftig nedgång bör finnas utrymme att göra en samlad bedömning av läget i ekonomin för att därigenom säkerställa att det statliga stödet används på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt", säger finansminister Anders Borg i en kommentar.

Han konstaterar att finansdepartementets sammantagna bedömning är att konjunkturen försvagats under hösten med ökade varsel, men vi ligger fortfarande en bra bit ifrån det efterfrågefall och de varselnivåer vi såg under finanskrisens mest akuta skede.

"Men vi följer noga utvecklingen och det är viktigt att vi skyndsamt ställer samman förslaget för att ha i beredskap", säger finansminister Anders Borg.

Finansdepartementet skriver att hur stora effekterna på de offentliga finanserna av korttidsarbete blir beror på ett antal olika faktorer. Effekterna är framför allt beroende av hur många som kommer att omfattas av systemet, hur mycket arbetstiden förkortas och hur länge systemet tillämpas.

Utifrån ett räkneexempel där andelen som omfattas motsvarar den andel som omfattades av det statligt subventionerade systemet i Tyskland under finanskrisen, och där stödet är aktiverat i ett år, antas korttidsarbete försämra det finansiella sparandet med 4,7 miljarder kronor.

Utgångspunkten för beräkningarna är att det statliga stödet till arbetsgivaren motsvarar en tredjedel av kostnaden för arbetstidsminskningen. Förslaget innebär att parterna kan komma överens om arbetstidsminskning enligt någon av tre nivåer på 20, 40 respektive 60 procents arbetstidsminskning.

Utredningen antar att 75 procent av deltagarna i korttidsarbete kommer att omfattas av den första nivån, 15 procent av den andra nivån och 10 procent av den tredje nivån. Detta ger att den genomsnittliga arbetstidsminskningen uppgår till 27 procent. Det är i samma storleksordning som den genomsnittliga arbetstidsminskningen i de EU-länder som hade korttidsarbete under finanskrisen, enligt promemorian.