Vi fortsätter att matas med statistik som bekräftar kräftgången i svensk ekonomi. I november sjönk den svenska inflationstakten (KPI) till -0,1 procent och arbetslösheten steg, enligt säsongrensade siffror, från 7,8 procent i oktober till 8,1 procent i november. Bägge siffrorna var sämre än analytikernas och Riksbankens förväntningar och det var för övrigt tredje månaden i rad som inflationen hamnade under prognoserna.

Att inflationen nu ligger under nollstrecket är visserligen illavarslande men huvudförklaringen till att vi för tillfället har deflation i Sverige är att räntorna fortsatt ned och trycker ned boendekostnaderna som är den enskilt största delkomponenten i prisindex.

Räknas effekterna av ränteförändringarna av så ligger den underliggande inflationen (KPIF) på 0,8 procent. Men även det är en bra bit under Riksbankens inflationsmål och en tiondel under den prognos som Riksbanken lade i höstas. Det mesta talar dessutom för att KPIF kommer att ligga kvar under målet och att KPI-inflationen kommer att sjunka en bra bit under nollstrecket under månaderna som kommer.

Att med deflation i ryggen ytterligare spä på prisnedgångarna med nya räntesänkningar kan givetvis ses som ett lite absurt tillvägagångssätt. Men effekten av räntesänkningarna på boendekostnaderna är tillfällig och på sikt är målet med räntesänkningarna att få igång den ekonomiska aktiviteten och därmed också trycka upp inflation och inflationsförväntningar. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden är lite lurigare att tolka. Visserligen steg arbetslösheten till 8,1 procent och den prognos som Riksbanken lagt ser ut att missa verkligheten rejält. Det ska dock poängteras att uppgången i arbetslöshet i princip helt beror på att utbudet av arbetskraft ökade kraftigt i november. Sysselsättningen har däremot ökat med 35 000 jämfört med november i fjol. Arbetslösheten beräknas i sin tur som andelen sysselsatta i förhållande till arbetskraftsutbudet.

Men givet att varslen stigit och att även andra arbetsmarknadsindikatorer försvagats markant under senare tid så lär även sysselsättningen börja vika framöver. Riksbanken räknade dock i sin senaste prognos med att vi redan nu skulle ha sett större delen av den mycket marginella sysselsättningsnedgång som skulle ske i den här konjunkturnedgången. Det är definitivt en prognos som nu ser orealistiskt optimistisk ut och därför lär Riksbanken trots allt behöva göra ganska rejäla justeringar i sina nya arbetsmarknadsprognoser som ska presenteras i nästa vecka.

Med en inflation klart under målet och med en arbetslöshetsprognos som kommer att justeras upp blir det svårt för Riksbanken att hävda något annat än att räntan behöver sänkas när beslutet presenteras nu på tisdag.

Och att döma av marknadsreaktionerna tycks marknadens aktörer ha tolkat dagens statistik som att de sista tvivlen på en räntesänkning är på väg att sopas bort. De svenska marknadsräntorna har sjunkit kraftigt i alla löptider och tvåårsräntan är numera nere på 0,67 procent.

Däremot har effekterna på den svenska kronan varit begränsade och kronan handlas kring 8,70 kronor mot euron och 6,67 kronor mot den amerikanska dollarn.